Vär fyllda med vatten och de flesta är sektionspannor, dvs de är sammanfogade av standardiserade delar, vilka kan utbytas. I en V. finns också bränslerum och askrum samt eld- och rökkanaler. Med hänsyn till bränsletypen är V. av olika konstruktion; jfr bild sid. 1325. Värmeln, sjö i v. Värmland mellan Glafsfjorden och Frykensjöarna. 80 km2. Värmesinne, ett känselsinne, som reagerar för värmeretning i huden. V. är koncentrerat till de s.k. värmepunktema, vilka ligger olika tätt på olika hudområden. Värmeslag. Om en person utför kroppsarbete, särskilt i varm luft, stiger kroppstemperaturen. Samtidigt sätts svettkörtlarna i verksamhet. Genom svettens avdunstning berövas kroppen värme och kroppstemperaturen hindras härigenom att stiga. Om svettkörtlarna ej träder i verksamhet el. fungerar dåligt, fortsätter kroppstemperaturen att stiga. V. uppträder särskilt lätt i fuktig luft på grund av att avdunstningen då är liten. Personen i fråga börjar känna sig yr och tung i huvudet, gången blir osäker, och slutligen inträder sanslöshet med hastig puls och högröd ansiktsfärg. Den sjuke bör läggas på en sval plats med huvudet högt, därefter lägger man kalla omslag på bröst och huvud. Värmland, landskap i Svealand, n. om Vänern, 18 128 km2, varav 1 865 km2 vatten. 328 907 inv. 1955. Berggrunden utgörs inom större delen av V. av gnejs, med ryggar här och var av hyperi't. I sö. delen av landskapet skjuter den medelsvenska lep-titformationen in med tillhörande malmer (Persberg, Långban, Nordmarken m.fl.). Viktigaste vattendrag är Klarälven, Frykensjöarna, Värmeln och Glafs-fjorden, varjämte landskapet omsluter n. delen av Vänern. Omkring denna är V. ett slättland med jordbruksbygder, som även sträcker sig uppefter vattendragen, i Klarälvens dalgång långt uppemot norska gränsen. Marina gränsen ligger på omkr. 200 m ö.h. n. om Vänern. Övre delen av landskapet upptas mestadels av skogklädda bergåsar. Jämte åkerbruket intar skogsindustri och metallindustri främsta rummet i V:s näringsliv (Uddeholm, Munkfors, Bofors m.fl.). V. tillhör med undantag av Karlskoga bergslag Värmlands län. Städer: Karlstad, Arvika, Kristinehamn, Filipstad, Säffle, Karlskoga och Haefors. Värmlands län omfattar landskapet Värmland utom dess sydöstligaste del, Karlskoga bergslag. 19 417 km2, därav 1 812 km2 vatten. 288 580 inv. 1956. Åkerbruket är huvudnäring. Av sädesslagen odlas huvudsakligen havre och råg. Den odlade jorden omfattar omkr. Vs av arealen och har sin främsta utbredning på slättlandet kring Vänern. Skogen omfattar ej mindre än 8/b av ytvidden. Bergsbruket (järn- och mangangruvor) har sedan gammalt spelat en viktig roll. Fisket i Vänern och i insjöarna lämnar riklig avkastning. De viktigaste industrigrenarna är järnindustri (Munkfors, Hag-fors, Storfors etc.), trävaruindustri (till stor del förlagd vid Klarälvens nedre lopp) och pappersindustri. Städer: Karlstad (residensstad), Arvika, Kristinehamn, Filipstad, Säffle och Hagfors. Värmlandsnäs, Näset, en från sydligaste Värmland i Vänern utskjutande halvö, vilken från Vänern avskär en västlig del, Dalbosjön. Värmlänningarna, se Dahlgren 2. Värnamo, stad vid Lagan i v. Småland. 12 273 inv. 1956. Järnvägsknut. Möbeltillverkning. Vämlund, Rudolf, 1900—45, författare, som skrev proletärromaner (Hedningarna, som icke hava lagen) samt dramer. Värnplikt, se Sveriges försvarsväsen. Vämnliktslån kan utlämnas till den som tjänstgjort i 5 år el. befälsutbildats inom försvaret el. skadats i militärtjänst. V. beviljas mestadels till yrkes 1326 utbildning e.d. av Försvarets socialbyrå. Ansökan ställs till hemortens familjebidragsnämnd. Värnpliktsmönstring, se Mönstring. Värnskatt, i en del länder beteckning på skatt, som erläggs av personer, vilka av någon anledning befriats från militärtjänst. I Sverige har V. icke haft sådan begränsning till vissa personer. År 1915 uttogs en V. för att upphjälpa brister i försvarsväsendet. Under 2:a världskriget förekom V. sedan 1939. Den senaste var i juni 1948. Värntjänst, militär utbildning av skolungdom. V. förekom i Sverige 1941—45 och gällde även flickor. Värtan, Lilla V. och Stora V., två fjärdar av Östersjön invid Stockholm, den förra belägen mellan Lidingön och Djurgårdslandet, den senare n. därom. Stora hamnanläggningar, frihamn. Värvning, kontraktsanställning under viss tid som manskap vid krigsmakten. Väsby, Stora V., fideikommiss, n. om Stockholm. Den i rokokostil uppförda huvudbyggnaden räknas som en av de bäst bevarade i sitt slag i Sverige. Vässman, insjö i s. Dalarna invid Ludvika. 38 km2. Genomflyts av Kolbäcksån. Västafrika, se Sydväst-Afrika, Sydafrikanska unionen och Angola. Västaustralien, stat i Australiska statsförbundet, omfattande v. delen av kontinenten. 2 528 000 km2, 639 628 inv. 1954. Huvudstad Perth, 348 543 inv. 1954. — V. upptas till största delen av en ökenartad högplatå. I sv. delen, mot kusten, är landet skogbe-vuxet. Åkerbruk, huvudsakligen vete- och fruktodling, förekommer endast i nö. delen. Bergsbruket är en viktig näringsgren med övervägande guldproduktion. Wästberg, Per Erik, f. 1934, författare, som redan vid 15 års ålder debuterade med en frisk novellsamling. Hans bok Halva kungariket (1955) ställer honom i främsta ledet av de yngre författarna. Väster-Aros, se Västra Aros. Västerbotten, landskap vid Bottniska viken, ursprungligen omfattande hela kuststräckan från Ångermanland till Torneälv. Numera har namnet börjat användas blott för den till Västerbottens län hörande delen (jfr Norrbotten) med gräns i v. som förut mot Lappland. Med denna begränsning har V. en ytvidd av 15 098 km2 och 156 162 inv. 1955. Berggrunden består mest av granit och gnejs, kring Skellefteälven dock av skiffrar, porfyrer m.m. (Skel-leftefältet); i dessa skiffrar ligger ett flertal nyupptäckta malmfyndigheter (kopparkis, arsenikkis, sva-velkis, delvis med avsevärd guldhalt; Boliden*). Marina gränsen ligger 240—260 m över nutida havsytan. Ovanför denna gräns upptas landskapet huvudsakligen av moräntäckta bergshöjder, däremellan myrar och grushedar. Under marina gränsen förekommer finsandiga och leriga jordslag i älvdalar och lågmarker. Huvudnäringar är skogsindustrier, koncentrerade vid älvmynningarna, och jordbruk i älvdalarna och kustsocknarna, där den mesta odlade arealen förekommer. Vid kusten spelar också fisket (strömming) en viss roll. V. ingår i Västerbottens län. Städer: Umeå och Skellefteå. Västerbottens-Knriren, frisinnad tidning i Umeå, grundad 1900 och daglig sedan 1916. Västerbottens län omfattar s. delen av gamla landskapet Västerbotten, Åsele och Lycksele lappmarker av Lappland jämte NordmaÜngs tingslag av Ångermanland. 59 148 km2, varav 3 745 km2 vatten. 238 277 inv. 1956. Den odlade jorden omfattar blott knappt 2 % av ytvidden. Mest odlas foderväxter, av sädesslagen huvudsakligen korn. Industrin, som är mindre betydande, utgörs främst av sågverks- och pappersmasseindustri. Städer: Umeå (residensstad), Lycksele och Skellefteå. Västerbygdens vattendomstol, se Vattendomstol.