1327 Västergötland, landskap i Götaland, 16 599 km2, varav något över 1 000 km2 vatten. V. är Sveriges folkrikaste landskap. 975 457 inv. 1955. Vänern och Göta älv bildar gräns i v., Vättern och Småland i ö. I s. utgör Halland gräns med undantag för den vid Göteborg till Kattegatt nående fliken. I n. gränsar V. till Närke och Värmland. Största sjöar är Ska-gern, Unden och Mjörn. Till Kattegatt går Ätran, Lagan och Säveån, till Vänern Lidan och Tidan. I n. delen av landskapet går Göta kanal mellan Vänern och Vättern. Berggrunden är inom större delen av V. urberg, övervägande gnejs. Över detta höjer sig de diaba'stäckta siluriska taffelbergen i Falkö-pingsbygden (Mösseberg, Billingen m.fl.) samt Kin-nekulle, Halle- och Hunneberg vid Vänern. I dessa omgivningar har urbergsytan utpräglad slättkaraktär. Genom Hökensåsens horstrygg skiljs detta slättland från Vättembäckenet. Mot s. (Ulricehamn— Borås—Alingsås) övergår urbergsslätten i en mera kuperad och höglänt urbergsterräng. Silurområdena höjer sig terrassformigt över urbergsslätten. Särskilt bildar kalkstensbädden breda platåer. Vid Vätterns strand och vid Skagern finns små områden, som består av Visingsöformationen*. Kalkhaltiga leror och sandjordar har stor utbredning i V., vars jämnare delar liksom silurterrasserna till det mesta är odlade. Ett över marina gränsen, som i V. ligger mellan 100 m ö.h. (Göteborg) och 130 m ö.h. (Billingen), beläget område mellan Falköping och Alingsås upptas av en jämförelsevis mager moränjord och är känt under namnet Svältorna. Dessa förr mest av ljunghedar upptagna trakter är numera till stor del skogsplanterade. Rörande näringar, se under de båda län, Älvsborgs och Skaraborgs län, i vilka landskapet är delat. Städer: Göteborg, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås, Ulricehamn, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping och Mölndal. Västernorrlands län omfattar landskapet Ångermanland (med undantag av Nordmalings tingslag) och landskapet Medelpad. 25 703 km2, därav 1 581 km2 vatten. 289 365 inv. 1956. Huvudnäringar är skogsindustrier och jordbruk. De förra med en mängd sågverk och cellulosafabriker, koncentrerade kring älvarnas mynningsvikar, särskilt vid Ljungans, Indalsälvens och Ångermanälvens, bildar tillsammans Sveriges och kanske världens främsta skogsindustridistrikt. Bland de större verken må nämnas Svartvik, Skönvik, Vivstavarv, Kramfors, Väja, Domsjö, Hu-sum. Jordbruket drivs företrädesvis i älvdalar och övriga dalgångar och sänkor mellan bergen under marina gränsen. Även Tåsjö socken längst upp i nv. har på grund av där förekommande silurformation en invid Tåsjön mycket givande jord. Städer* Härnösand (residensstad). Sundsvall, Sollefteå, Örnsköldsvik och Kramfors. Västervik, stad vid Östersjön, nö. Småland. 16 808 inv. 1956. Slipmaterialfabrik. Stenförädlingsindustri. Det gamla V. var (till på 1200-t.) beläget där Gamleby nu ligger. Västerås (fordom Västra Aros), stad vid Svartåns utlopp i Mälaren, sö. Västmanland. 68 246 inv. 1956. Residensstad för Västmanlands län. Biskopssäte för Västerås stift. Livlig industristad med två av Sveriges största industriella anläggningar: Allmänna svenska elektriska aktiebolaget (ASEA), som bedriver tillverkning av transformatorer, hissar, spårvagnar m.m., samt Aktiebolaget Svenska metallverken med koppar- och mässingsverk. Dessutom annan metallmanufaktur. Försvarets ena flygverkstad är belägen i V. Västeråsgurkor, små, korta, vanligen gröna druv-gurkor. Jfr Gurka. Västerås ordinan'tia< se Västerås recess. Västerås recess' och Västerås ordinantia, de beslut, som vid en riksdag i Västerås 1527 bl.a. bestäm Väs de den svenska kyrkans ställning till staten. Konungen blev hädanefter kyrkans verkliga överhuvud, och all förbindelse med den katolska kyrkan avbröts. Västerås stift omfattar Västmanland och Dalarna. 38 971 km2. 525 879 inv. 1955. Västeuropeiska unionen, en med Atlantpakten* samordnad militär samarbetsorganisation, i vilken Storbritannien, Frankrike, Västtyskland, Italien samt Belgien, Nederländerna och Luxemburg (Benelux-länderna) är medlemmar. Bildades okt. 1954 och konstituerades definitivt maj 1955. V. har en generalsekreterare och tre högsta organ: ministerrådet, unionsparlamentet och rustningskontrollorganet. Ministerrådet utgör V:s politiska ledning och har sitt säte i London, där också unionsparlamentet sammanträder. Rustningskontrollorganet är förlagt till Paris. Det skall tillse att tyskarna ej tillverkar atomvapen, robotar, större örlogsfartyg el. biologiska el. kemiska vapen. Västeuropeisk tid, se Normaltid. Västfjord, bred havsvik mellan ögruppen Lofoten och Norges fastland. Västflandern, se Flandern. Väst'germa'ner, se Germaner. Västgöter, se Goter. Västgötaklimax, beteckning på avsiktlig el. oavsiktlig komisk upplösning av en stegring i en platthet. Västgötaupproret (Västgötaherrarnas uppror), en i vissa delar av Västergötland och Småland 1529 utbruten resning mot Gustav Vasa med mål att avsätta konungen och förhindra den lutherska reformationens genomförande. Resningen anstiftades av missnöjda herremän men vann föga anslutning bland allmogen, varför den efter några veckor kuvades av konungen. Västindien, gemensamt namn på en samling ögrupper, belägna mellan Sydamerikas fastland vid floden Orinoc'os mynning och halvöarna Florida och Yucata'n på Nordamerikas fastland. Sammanlagda arealen är 238 000 km2. Invånarantalet är ca 14 milj. Man särskiljer tre stora ögrupper: Stora Antillerna, Små Antillerna och Baha'maöarna. Bland Stora Antillerna är Kuba och Haiti självständiga, Jamaica tillhör England och Porto Rico USA. Små Antillerna tillhör dels England, dels Frankrike (Guadeloupe, Martinique, S:t Barthélemy m.fl.), dels Nederländerna (Cura^ao m.fl.), dels USA (Virginia-öarna m.fl.). Bahamaöarna tillhör England. Västindiska kompaniet, Svenska V., bildades 1786, då privilegier utfärdades för kompaniet att idka handel och sjöfart på den av Sverige 1784 förvärvade ön S:t Barthélemy och övriga till Västindien hörande öar samt Nordamerika. Handeln kunde emellertid ej bedrivas under så gynnsamma förhållanden som väntat var, och det svenska V. upplöstes redan 1805. Västkustbanan, sammanfattande beteckning på en del enskilda järnvägar, vilka 1895 inköptes av staten och är belägna mellan Göteborg och Malmö. Till V. hör Göteborg—Hallands järnväg. Mell. Hallands järnväg, Skåne—Hallands järnväg samt Malmö—Billesholms järnväg och Landskrona— Ängelholms järnväg. Färdigelektrifierad 1936. Västlandet, vanlig beteckning i Norge för v. delen av s. Norge. Västmanland, landskap i Svealand. 8 255 km2, 247 640 inv. 1956. Berggrunden utgörs av graniter och mellan dessa stråk av den malmförande leptit-formationen med ett flertal malmfält (Norberg, Striberg, Stråssa, Riddarhyttan m.fl. och på gränsen mot Dalarna Grängesberg, det största av dem alla). Norra delen av V. upptas till större delen av skog-klädda bergåsar, som sänker sig mot s. och där ger