1329 och smakfri samt lättare än alla andra gaser; 1 liter vätgas väger 0,09 g (1 liter luft väger 1,8 g). Den är brännbar; vid förbränningen förenar sig V. med luftens syre till vatten. V. kan bl.a. framställas genom elektrolys av vatten el. genom inverkan av syror på de s.k. väteersättande metallerna, zink, järn etc., vilket sistnämnda är det vanliga tillvägagångssättet på laboratorier. Förutom till fyllning av luftballonger används vätgas för skilda tekniska ändamål, t.ex. vid autogensvetsning*. Komprimerad vätgas i stålcylindrar är en handelsvara. En blandning av vätgas och syre el. luft exploderar våldsamt vid antändning och kallas därför knallgas. Förutom vatten ger väte med syre också en annan förening, nämligen vätesuperoxid. Utom det vanliga vätet finns s.k. tungt väte, som har en atomkärna med två protoner, kring vilka kretsar en elektron. Detta väte har alltså atomvikten 2 men atom värdet 1. Jfr Vatten (tungt vatten). Vätebomb, se Vätgasatombomben. Vätejonkoncentration el. reaktionstal, förkortas pH och är ett mått på halten av fria vätejoner. Lågt pH motsvarar hög koncentration och alltså stor sur-hetsgrad. Vid pH = 7 har hydroxy Ijoner och vätejoner samma koncentration. Vid större pH är reaktionen alkalisk. Vätesuperoxi'd, kem. formel H2O2, erhålls om utspädd svavelsyra får inverka på bariumsuperoxid, kem. formel BaO2. V., som i rent tillstånd är en sirapstjock vätska, sönderfaller lätt i vatten och syrgas. För desinfektionsändamål används i stor utsträckning en vattenlösning, innehållande 3 % V. Denna lösning är i motsats till den rena V. ganska hållbar. V. används även för industriella ändamål. Vätesvavla el. svavelväte, se Svavel. Vätgasatombomben el. vätebomben. Den energi, som finns i atomkärnor, kan f.n. lösgöras endast vid mycket höga och mycket låga atomvikter. (Väte har den lägsta atomvikten; uran, som används i vanliga atombomber, har mycket hög sådan.) Då förvandlas nämligen en del av den materia, som finns i kärnan, till energi enligt den av Einstein uppställda ekvationen E = mc2, där E är energin, m materian i g, och c ljusets hastighet i cm/sek., vilken är ett mycket stort tal. Denna ekvation har kallats fysikens viktigaste och mänsklighetens ödes-digraste. Utstrålningen från solen betingas av att väteatomer förenas med varandra till heliumatomer, varvid samtidigt en del materia övergår i värme och strålningsenergi. Denna process har man ej kunnat eftergöra på jorden, därför att man ej kunnat uppnå tillräckligt höga temperaturer. Numera kan man göra detta med hjälp av atombomben. Om tungt väte eller litium och vanligt väte finns närvarande, blir energiutvecklingen fantastisk och den skadegörelse, som V. åstadkommer, blir oerhörd. 1950 beslutade USA att konstruera V. för krigsändamål. De första försöken utfördes 1951 och 1952. Sovjetunionen meddelade 1953 att man gjort liknande försök. Vättar, enligt den nordiska folktron olika slags onda el. goda andar (landvättar, bergvättar, tomte-vättar), vilka var skyddsandar för en viss ort. Jfr Vette. Vättern, Sveriges näst största och Europas fjärde insjö, 1 900 km2. V. har en långsträckt form. Dess största längd uppgår till 128 km, största bredden blott till 31 km. V. är en förkastningssjö (gravsänka) med mestadels brant stupande stränder. Tillflödena är obetydliga. Avlopp utgör Motala ström. Största djupet, 100 m, är uppmätt invid Omberg. I s. delen av V. märks Visingsö*. Vävarfåglar (Ploce'idae), en familj, som tillhör tättingarnas ordning. V. finns i Afrika, Australien och Ostindien. De har konstmässigt byggda bon av sammanflätade strån o.d. Väx Vävning. Vid V. anordnas en del trådar i tygets längdriktning, de s.k. varptrådarna. Dessa förs genom s.k. skaft, anordningar av garntrådar med en ögla på mitten, s.k. solv. Därefter löper trådarna genom en vävsked. Tvärs över dessa trådar förs in-slagstrådar med en skyttel. Efter varje inslagstråd korsas varptrådarna genom ställningsändring av skaften, varefter med vävskeden inslagstråden med ett slag pressas mot föregående inslagstråd. Med hänsyn till det sätt, på vilket varptrådarna korsas, det antal skaft, man använder etc., skiljer man på tvåskaft, fyrskaft, kypertbindning etc. Vävstolar, anordnade efter denna princip, har använts i många hundra år. Hos de gamla romarna och hos en del nu levande vilda stammar används vävstolar med lodrätt hängande varp. Först under slutet av 1700-t. och början av 1800-t. uppfanns anordningar, vilka möjliggjorde maskinvävning. Redan i början av 1700-t. hade J. Kay och hans son uppfunnit en liten apparat, genom vilken skytteln med inslagstråden kastades fram och tillbaka genom varpen, då vävaren ryckte i ett snöre. Den engelske prästen Cart-wright uppfann i slutet på 1700-t. en maskinvävstol, som sedermera förbättrades. Vävskolor. I Sverige finns två skolor, som meddelar undervisning för dem, som önskar vinna anställning inom vävnadsindustrin, nämligen Textilinstitutet i Borås och Lennings textiltekniska institut i Norrköping. Båda skolorna meddelar i viss utsträckning även undervisning åt dem, som önskar utbilda sig i vävning utan att ämna träda i industrins tjänst. Därjämte finns ett flertal skolor, som enbart el. i samband med andra ämnen meddelar undervisning i vävning, avsedd att utövas i hemmen. Växel, ett slags anvisning att till växeltagaren betala en viss summa pengar för utställarens räkning. S o' 1 a v ä x e 1 är till formen ett skuldebrev från växelbetalaren till växeltagaren. A v i s t' a-växel är en V., som betalas vid uppvisandet. Datoväxlar betalas viss tid efter utfärdandet. Pos t'remissväxel är en avistaväxel utfärdad av bank. En V. översänd som betalning kallas r e-m i s s' a och sägs vara remitterad. Växeln är försedd med speciella rättsföljder, vilka i första hand går ut på att garantera växelns infriande på förfallodagen. Försummar acceptanten att inlösa växeln skall densamma protesteras, dvs försummelsen anmälas hos notarius publicus. Det därpå följande offentliggörandet (i allmän tidning) anses ge växeln större grad av säkerhet än vanligt skuldebrev. Växelbruk, se Växtföljd. Växelkurs mellan olika länders mynt bestäms vid guldmyntfot av de s.k. guldpunkterna. Vid fri valuta bestäms kursen av tillgång och efterfrågan på varor, ekonomiskt förtroende till resp, länders ekonomiska stabilitet etc. Växelström, se Elektriska maskiner. Växelströmsgenerator, se Elektriska maskiner. Växelströmsmotor, se Elektriska maskiner. Växelundervisning el. undervisning enligt moni-törsystemet tillgår så, att mera försigkomna elever, monitö'rer, får undervisa smärre grupper av de övriga lärjungarna. Läraren övervakar det hela. Systemet har utbildats av engelsmännen Bell och Lan-caster. En av V:s fördelar är, att lärarkrafter inbe-sparas. Växelvarma djur, se Kroppsvärme. Växjö, stad nära Helgasjön, mell. Småland. 22 124 inv. 1956. Residensstad för Kronobergs län, biskopssäte för Växjö stift. Seminarium. Järnvägsknut. På en holme i Helgasjön finns ruiner av Kronobergs slott, efter vilket länet fått sitt namn. Växjö stift omfattar största delen av Småland jämte Öland. 24 501 km2, 531 841 inv. 1955. Växtbaser, se Alkaloider. 43