Zjd Zjdanov, se Sjdanov. Zjitomir [sjitå'mir], Sjitomir (till 1921 huvudstad i Volhynien), stad i Ukraina, belägen vid Dneprs biflod Teterev. 95 000 inv. 1939. Zjukov, se Sjukov. Zloty [slå'ti], polskt mynt =100 groszy. Zn, kem. tecken för en atom zink. Zo'bel, se Mårdsläktet. Zodiaka'lljus, ett svagt ljussken, som kägelfor-migt stiger upp från horisonten mot zenit. Det är bäst synligt kring vårdagjämningen efter solnedgången. Z. härrör sannolikt från en utanför jordbanan kretsande meteorsvärm, som reflekterar solljuset. Zodia'ken, se Djurkretsen. Zogu I, f. 1895, konung av Albanien 1928—39. Z. är infödd albanier. — Vid den italienska ockupationen av Albanien 1939 flydde Z. först till Frankrike, sedan till England. Zola [såla'], Émile, 1840—1902, fransk författare. Z. räknas som huvudmannen för den naturalistiska skolan i Frankrike. Hans detaljerade samhällsskildringar äger en stundom genialisk intensitet och livfullhet. Med brutal hänsynslöshet påvisade han människokaraktärens och samhällets avigsidor och förskaffade sig härigenom oförsonliga motståndare. Hans arbeten fick emellertid en oerhörd spridning och Z. utövade ett avgörande inflytande på den följande europeiska litteraturen. Z:s huvudverk är en romanserie, behandlande en familjs (Rougon-Mac-quart) historia (Rougonernas uppkomst, Fällan, Den stora strejken, Jorden, Drömmen). Z. ingrep i Dreyfusstriden (se Drey-fusprocessen), i vilken han oförskräckt ställde sig på den anklagades sida, varför han dömdes till fängelse för smädelse. Han flydde till England, där han vistades mer än ett år. ZoII, Kilian, 1818—60, svensk målare. Z. ägde en ursprunglig naivitet som gett hans barnbilder och landskapsstudier en bestående charm. Zo'n, den del av ett klots yta, som avskärs medelst två parallella plan. Zondek-Aschheims graviditetsreaktion, se Havandeskap. Zo'ntariff, transporttaxa, enligt vilken samma avgift betalas för olika avstånd, som faller inom vissa gränser. Avståndet mellan dessa gränser kallas zon. Zonerna blir i regel större på längre avstånd från utgångspunkten. Zontid, se Tidszon. Zoologi', vetenskapen om djuren. Den systematiska Z. handlar om djurens klassificering i släkten, familjer etc. Den jämförande anatomin söker utreda i vad mån likheter och olikheter förefinns mellan olika djurarter. Härvidlag skiljer man mellan mikroskopisk anatomi el. histologi el. vävnadslära och makroskopisk anatomi, som endast avhandlar företeelser, som kan iakttas med obeväpnat öga. Embryologin undersöker djurens byggnad på fosterstadiet, m y s i o-login undersöker livsförrättningarna, d j u r geografin söker utreda de olika djurarternas utbredning, ekologin avhandlar djurens levnadsförhållanden och livsbetingelser. Nära ansluten till Z. är paleontologi'n*. Zoppot [tsåpp'åt], po. Sopot, stad i vojevodska-pet Gdansk, Polen (f.d. fristaten Danzig), vid Dan-ziger Bucht. 27 000 inv. 1946. Före 2:a världskriget mondän badort med spelbank. Zorin, Valerian Alexandrovitj, f. 1902, sovjetrysk diplomat, vice utrikesminister 1948, ständig delegat i FN 1952—53. Ambassadör i Bonn 25/11 1955. Zorn [så'm], Anders, 1860—1920, konstnär. Z. är den förnämste företrädaren för impressionismen inom svenskt måleri. Med habil säkerhet fångade han en situation, en rörelse, ett ansiktsuttryck, sam 1338 tidigt som han åt varje bild förlänade något av sin personliga egenart. Z. målade med förkärlek motiv från sin hembygd, Dalarna (Midsommardans i Mora), och från den svenska skärgården (V å g-skvalp). Han gjorde många vidsträckta resor, under vilka han målade varjehanda motiv, och hade under ett tiotal år egen ateljé i Paris. Som porträttmålare var han mycket anlitad. Till hans förnämsta porträtt hör En skål i Idun och flera självporträtt. Studier av nakna kvinnor i friluft tillhörde hans mest omhuldade ämnen (Sommar, Ute, I skärgården). Z. var även en framstående etsare och skulptör (statyn av Gustav Vasa i Mora). Hans gård i Mora är liksom hans samlingar donerade till staten (Zornmuseet). ZoroasTer, Zarathustra, grundläggaren av maz-daismen*. Om Z:s person är ytterst htet känt, men han har antagits leva omkr. år 1000 f.Kr. Parsernas heliga skrifter (se Avesta) uppges delvis vara författade av Z. Zr, kem. tecken för en atom zirkonium. Zsigmondy [tsig'-], R. A., 1865—1929, österrikisk kemist, som utförde undersökningar särskilt över oorganiska kolloider. Han erhöll 1925 års nobelpris i kemi år 1926. Zua'ver, ursprungligen namn på en kabylstam i Algeriet. Sedan denna underkuvats av fransmännen, kom benämningen att användas på under franskt befäl stående bataljoner, rekryterade av infödingar. Z. har utmärkt sig i flera fälttåg såväl i Afrika som i Europa. Zug [tso'g], kanton i n. Schweiz. 240 km2, 42 239 inv. 1950. Huvudstad Zug, 14 488 inv. 1950. — Boskapsskötsel och fruktodling är de viktigaste näringsgrenarna. Industrin omfattar beredning av mejeriprodukter, papperstillverkning och spinnerier. Zuhr, Hugo, f. 1895, konstnär. Z. har huvudsakligen målat landskap med motiv från Frankrike, Grekland och Norrland. Professor vid Konstakademin 1950. Zuiderzee [söj'derse'], vik av Nordsjön, se Nederländerna. Zu'kor, Adolph, f. 1873, ungerskfödd filmmagnat och pionjär inom den amerikanska filmbranschen. Grundade 1914 Paramount-företagen. Zuloaga y Zabalete [tholåa'ga i thabale'te], L, 1870—1945, spansk målare. Z:s tavlor skildrar med dekorativ verkan särskilt spanska typer (Efter kapplöpningen, Drickande bönder). Zu'lukaffrer, zu'luer, en av kaffrernas* stammar, som bebor Zululandet i Sydafrika (ca 1,5 milj.). De har här berett engelsmännen en hel del svårigheter. Under sin hövding Cetewayo nådde de sin högsta maktställning. De besegrades emellertid av en engelsk styrka 1879. Under detta fälttåg stupade prins Napoleon; se d.o. 4. 1893—96 gjorde de ett nytt uppror, det s.k. Matabeleupproret, som emellertid kuvades. Bland Z. bedriver svenska kyrkan missionsverksamhet. Zurbarån [thorbara'n], F. de, 1598—1662 (el. 1663), spansk målare, verksam som hovmålare i Madrid. Z. har i nyare tid ansetts som den mest nationelle av de spanska målarna. Hans framställning av perspektiv samt fördelning av ljus och skugga är mästerlig. Till Z:s förnämsta arbeten hör Tomas’ från A q u i n o apoteos. Zweibrücken [tsvaj'-], stad i Bayern (Rhenpfalz), s. Västtyskland. 31 000 inv. Z. tillföll Pfalz 1593. De svenska kungarna av pfalziska ätten var hertigar av Pfalz-Z. Zweig. — 1. Stefan Z., 1881—1942, österrikisk författare av judisk börd, vilken skrev romaner och historiska skildringar (MarieAntoinette), vilka utmärker sig för psykologiskt skarpsinne. — Z.