Öke också vanliga. Man talar även om arktiska öknar, trakter i polarländerna, som har ingen el. mycket ringa vegetation, och isöknar, det inre av landisområden. Se vidare Sahara, Libyska öknen, Gobi-, Kalahari-, Colorado och Oaser. — ökenklimatet är torrt med vanligen starka temperaturväxlingar mellan dag och natt. Ökenräv, fennek el. zerda (Canis cerda), ett hunddjur, som har rävlikt huvud med stora, uppåtstående öron samt lång, yvig svans. Längden är oberäknat svansen ca 40 cm. ö. är till färgen gulbrun med vit undersida. Den är vanlig i Nordafrikas ökentrakter. Ökenspringråttor (Di'pus), ett gnagarsläkte med korta framben och långa bakben samt lång svans. De finns i n. Afrika och Asien i öknar, där de lever i flockar. De gräver gångar i jorden och är nattdjur. Jfr Springråttor. Ökna, flerstädes i vårt land förekommande namn på byars utmarker och andra obygdsområden. öl, se Maltdryckstillverkning. Öland, landskap i Götaland, långsträckt ö utanför Smålandskusten, skild från denna genom Kalmarsund. 1 342 km2. 24 937 inv. 1956. Ön är en silurisk kalkstensplatå med brant västkust och långsluttande östkust. Efter denna löper en mäktig gammal strandvall, ”östra landborgen”. Öns inre är till stor del upptaget av naken berggrund, ”Ölands alvar”. I n. delen av ön förekommer flygsandsfält och dyner. Den s. delen av kustremsan nedanför v. kustbranten (”västra landborgen”) är bördig och har en yppig vegetation. Stora delar av öns inre har magra betesmarker med en stäppartad växtlighet. Åkerbruk (särskilt grönsaker) och hästavel, sten- och cementindustri samt någon sockerindustri. Stad: Borgholm. Ö. tillhör Kalmar län. Ölost, förr vanlig blandning av öl el. svagdricka och varm mjölk. Ölsupa, en soppa, som görs av välling, i vilken invispats svagdricka, som försatts med socker och ingefära. Öman, Ivar, f. 1900, journalist och politiker, borgarråd i Stockholm 1940—46, direktör för Stockholms stads statistiska kontor sedan 1947. Önnestad, municipalsamhälle i Västra Göinge härad, Kristianstads län. 534 inv. 1956. Öppet förvar el. öppen deposition innebär att värdehandlingar mottas till förvaring i notariatavdel-ningen i en bank. öppna dörrens politik, ett under de första åren av 1900-t. uppkommet uttryck, i första rummet betecknande alla främmande nationers lika rätt till handel på Kina och dess lydländer. Senare har uttrycket även kommit att användas om alla staters ekonomiska likaberättigande i allmänhet. Öra, se Hörselorgan Örbo, Karl, f. 1890, målare, teckningslärare. Har bl.a. utfört landskapsbilder från Roslagen och Jämtland. Intendent för Sveriges allmänna konstförening 1944. Örebro, stad vid Svartån, nära dess utlopp i Hjälmaren, n. Närke. 71 076 inv. 1956. Näst Stockholm Svealands största stad. Residensstad för Örebro län. Teknisk elementarskola. Livlig industri, i synnerhet skoindustri. Örebro kexfabrik. Örebro var tidigt en betydande handelsplats, omtalad redan på 1100-t. Jfr Örebro slott. Örebro län omfattar v. Västmanland, hela Närke och Karlskoga bergslag av Värmland. 9 006 km2, därav 738 km2 vatten. 256 174 inv. 1956. Den odlade jorden upptar Ve av ytvidden, skogen ej mindre än inemot 3/4. Av sädesslagen odlas främst havre och råg. Industrin är synnerligen livlig och omfattar främst järnindustri (Bofors, Degerfors etc.). Järnmalm bryts vid en mängd malmfält av vilka de viktigaste är belägna i trakterna omkr. och n. om staden Nora. En viktig industrigren är även läderin 1352 dustrin (Örebro, Kumla). Städer: Örebro (residensstad), Askersund, Lindesberg, Nora, Kumla och Karlskoga. Örebro slott, beläget på en holme i Svartån, i Örebro, omtalas i historien först 1364 men är säkerligen betydligt äldre. Under medeltiden tillhörde det ömsom svenskar och danskar och blev flera gånger belägrat. Gustav Vasa intog det 1522. 1897—1900 genomgick ö. en restaurering. Inrymmer länsstyrelselokaler och landshövdingeresidens. öregrund, stad vid en vik av Bottniska viken, nö. Uppland. 2 208 inv. 1956. Badort. Öregrundsgrepen, havsvik n. om öregrund, nö. Uppland, belägen mellan Gräsö och fastlandet. öreslagar, se Edsöreslagar. Öresund förbinder Östersjön med Kattegatt och skiljer Skåne och Själland. Längd omkr. 14 mil. Bredd på smalaste stället mellan Hälsingborg och Helsingör 4 km och vid Köpenhamn—Lomma 30 km. I Ö. finns ön Ven, som hör till Sverige, och de danska öarna Saltholm och Amager. Ö. är av mycket stor betydelse för samfärdseln. Sundet är grundast i s. delen. Här löper två farleder. Flintrännan mellan Saltholm och Sverige och Drogden mellan Amager och Saltholm. Den förra tillåter fartyg som är 6 m djupgående att passera, den senare tillåter ett djupgående av 7 m. Jfr även Kogrundsrännan. Öresundstullen el. Sundstullen, benämning på den transnoiull, som danska konungar upptog av fartyg, vilka i Öresund passerade en linje mellan Helsingör och Hälsingborg. Erik av Pommern var den förste danske konung, som upptog tull i Helsingör, troligen från 1425. På 1500- och 1600-t. fördes upprepade tullstrider mellan Sverige och Danmark. Sverige fick sin tullfrihet bekräftad i flera freder (1613, 1645, 1658, 1660, 1679), men 1720 förlorades den genom freden i Frederiksborg. Under en konferens i Köpenhamn, dit intresserade makter sände representanter, upphävdes Ö. 1857 mot att Danmark av de olika staterna erhöll penningersättning. Öresvinet (Tur'siops trunca'tus), en delfinart, som på översidan är grå, på undersidan vit. Den förekommer i Atlanten och har även träffats vid våra kuster. Öre älv upprinner i s. Lappland och flyter genom n. Ångermanland. Den har djupt nedskuren dalgång. Längd 225 km. Örgryte idrottssällskap stiftades 1887, en av Sveriges största och mest kända idrottsföreningar. ÖIS har tagit många initiativ som i flera avseenden varit banbrytande för svensk idrott, örgryte är en stadsdel i Göteborg sedan 1922. Örjan, se Georg den helige. örkelljunga, municipalsamhälle i Norra Åsbo härad, Kristianstads län. 2 898 inv. 1956. Örlig, örlog, förr krig, nu endast i sammansättningarna örlogs- = (sjö)krigs-. örlogsflagga är flagga med från handelsflaggan något avvikande utseende. Ö. används på krigsfartyg och försvarets byggnader. Den svenska Ö. har tre tungor. Örlogsstandert, tvåkluven gul och blå flagga, som i svenska flottan är befälstecken för kommendör. Örlogsvimpel, kluven gul och blå vimpel, som i svenska flottan är befälstecken för officer med lägre grad än kommendör; jfr Vimpel. örmandlar, svalgmandlar, se Tonsiller. Örn, se Havsörn och Kungsörn. örnbräken, se Pteris. örne, A., 1881—1956, politiker och ämbetsman. Sekreterare i Kooperativa förbundet 1917—26, medlem av första kammaren 1919—34, statssekreterare i finansdepartementet 1920, kommunikationsminister i Brantings andra ministär 1921—23, generaldirektör för postverket 1926—46, riksgäldsfullmäktiges ordförande 1941—52. Med. hed.-dr 1942.