- Project Runeberg -  Det skönas problem från naturalistisk synpunkt /
10

(1904) [MARC] Author: Richard Bergh - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människan ser företeelserna under en förmänskligad synvinkel - Idéförbindelser som väckas till lif genom växterna i hemmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10
DET SKÖNAS PROBLEM
Människan ser
företeelserna
under en
förmänskligad
synvinkel.
Människan äger, såsom Spencer slående
framhållit, ett i hennes natur grundat och
som det synes outrotligt behof att se alla
företeelserna omkring sig under ett slags
förmänskligad synvinkel, att mäta dem med
sig själf såsom måttstock, alltså också ett
behof att se likheter mellan de yttre företeelserna och
sig själf, ja, att kunna så vidt möjligt dikta in en
lefvande, kännande, kämpande själ lik hennes egen bakom
föremålens sinnliga former. I den mån naturföremålen
tillmötesgå detta hennes hemliga behof bli de henne också
kära. Det är ju tydligt att de lefvande organiska former,
som omge oss, oftast i detta hänseende böra vara mera
tillmötesgående än de liflösa och oorganiska. En växts
hela tillvaro och lifsvillkor uppvisa ju betydande likheter
med människans. Liksom människan behöfver växten ljus,
luft och näring för att kunna lefva samt är till hela sin
byggnad afpassad för dessa behofs tillfredsställande.
Liksom människan har växten en första tillväxttid, då den
är späd och bräcklig och i behof af skydd, en
blomstringstid, då den når sin fulla kraft (benämningen
blomstringstid som ju flitigt användes i fråga om en viss period i
människans lif är ju också hämtad från växternas) en
återgångstid, då växten liksom människan tynar af för att
slutligen dö och förmultna. Denna likhet väcker hos
människan en naturlig medkänsla. Hon känner med växten
och deltager i dess lif som vore det fråga om ett
likakännande väsens. Dess lif blir henne också ständigt och
jämt en talande symbol för hennes eget lif. Detta gäller
nu om allt hvad växter heter, men det förråd af
sympativäckande och själsförfriskande egenskaper växterna i
hemmen äga är icke uttömt härmed.
Idéförbindelser
som väckas till
lif
genom
växterna i hemmet.
Vi mottaga af dem också idéförbindelser
af ännu en annan art. De påminna oss
nämligen om den fria naturen, källan till
andlig och kroppslig hälsa. De bli för
oss stads- och rumsmänniskor en brygga
öfver till det naturlif och den naturhärlighet, från hvilka
vi större delen af året äro utestängda. Genom dem föres
med andra ord naturen in till oss i våra bostäder. Är
det då underligt att vi känna en särskilt utpräglad sym-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 14:02:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skonprob/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free