Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas förmåga att ägga vår lifskänsla - Det lefvande värkar särskilt lifsäggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET SKÖNAS PROBLEM
9
Växternas
förmåga att ägga
vår lifskänsla.
-
Jag återgår till krukväxterna i fönstren.
På grund af den nu gjorda utläggningen
torde man kunna fatta hur dessa växter
med sina friska färger, sin lefvande rytm
och sin stora formrikedom måste rent fysiskt taget
värka lifsäggande på betraktaren. Men hör jag någon
invända, i så fall skola för visso en mängd föremål, mindre
besvärliga att vårda och underhålla, kunna göra människan
liknande tjänst. Hvarpå beror det då att just växterna
kommit att spela en så framträdande roll i människornas
dagliga lif? Det är ju ej endast de fattiga, som omge
sig med växter. Äfven de allra rikaste, hvilka ju kunde
skaffa sig snart sagt hvilken dyrbar ögonfägnad, hvilka
sällsynta sinnesretelser som hälst, göra det också, ja, de
inrätta till och med ofta hela »vinterträdgårdar i sina
hem, och i inga andra delar af sina praktfulla våningar
våga de själfva så oförbehållsamt och med sådan
öfvertygelse, vissa som de äro att aldrig bli motsagda, utropa:
Ar här inte vackert, hvilken skönhet! I den grad allmän
är kärleken till dessa lefvande föremål.
Det lefvande
Lefvande... däri ligger hemligheten. Vi
värkar särskilt se med en helt annan sympati på de
lefvande företeelser, som
lifsäggande.
omge oss, än
på de liflösa, hur beundransvärda dessa
än stundom kunna vara. Den lefvande naturen är lik
som mera ett med vårt väsende. Det är ju möjligt att
framtidens fysiologer skola kunna framvisa att människan
på grund af sin fysiska organisation, bekvämare och därför
med angenämare förnimmelse utför den automatiska inre
efterhärmning, hvarom jag nyss talat, i enlighet med de
lefvande, organiska naturfenomen hon betraktar än hon
utför denna efterhärmning i enlighet med de oorganiska,
från hennes egen natur och dess rytmik mera afvikande
naturformerna, att man alltså en gång skall kunna tala
om en större »kroppslig sympati» hos människan för den
organiska världens friska, lefvande former. Det är
möjligt säger jag, men saken vore därmed icke slutförd. Det
finnes också en annan faktor, en faktor af själslig
natur, hvilken tydligen spelar in i fråga om människans
allmänna sympati för de lefvande naturformerna och ger
denna en klar belysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
