- Project Runeberg -  Det skönas problem från naturalistisk synpunkt /
15

(1904) [MARC] Author: Richard Bergh - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmängiltiga skönhetsdomar - Den gamla ästetiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET SKÖNAS PROBLEM
15
mänskligheten enhälligt eller nästan enhälligt proklamerad.
Solen är ju den stora lifskällan, som skänker människan
och alla lefvande varelser lif, ljus och värme, som
framkallar skuggors och dagrars lek, starka färger och glada
intryck, kort och godt: lifsvärksamhetens eldiga drifhjul.
Det är inte bara af brist på samtalsämnen vi människor
jämt sysselsätta hvarandra med frågor om »väderleken».
Dessa frågor äro ju lifsfrågor för oss alla, d. v. s. frågor
om starkare eller svagare lifsutveckling under den
kommande stunden. Att vackert väder under våra nordliga
breddgrader är liktydigt med soligt väder, och fult väder
liktydigt med molnhöljdt och sollöst, faller visserligen af
sig själft all teori förutan, men det bekräftar så
mycket mera den här framställda. Om skönhetsbegreppen
ifråga om vädret i trakten omkring ekvatorn äro olika,
ja, till och med motsatta, är detta endast en ytterligare
bekräftelse på dess riktighet. För de hvita raserna är ju
djäfvulen svart, men för negrerna är han hvit. I bägge
fallen är han dock alltjämt den fule och den onde.
Den gamla
ästetiken.
――

Säkerligen skall denna jämförelsevis enkla
och naturliga teori just på grund af sin
enkelhet och naturlighet alltjämt möta
åtskilligt motstånd. Vi äro ju ännu så fullproppade med de
mäst invecklade begrepp om skönhetens väsende.
Mänskligheten har i fråga om det sköna alltför länge lefvat i
en kolartro på vissa orubbliga »gyllene snitt», på
uppenbarelser af det absoluta», på afbilder af »eviga och
oföränderliga idéer i det gudomliga förnuftet» o. s. v. Dylika
skönhetsbegrepp mästadels kvarlefvor af den tidigare
idéästetiken finnas ännu i mängd i vår hjärna och
underordna sig endast motvilligt de sanningar den modärna
ämpiriska och experimentella ästetiken dagligen för fram
i ljuset. Naturligt nog skall man därför välvilligt söka
framkomma med en mängd konkreta exempel på sådana
erkända skönhetsformer, hvilka vid första påseende skola
synas trotsa den förklaring på skönhetens väsende, som
här gifvits. Men det gäller då att fördomsfritt, grundligt
och från alla sidor undersöka dessa former af skönhet,
och för visso skall det då ej dröja länge, innan man finner
en synpunkt, från hvilken lifsfrämjande egenskaper med ett
slag skola springa fram för våra ögon och tränga öfriga
* På erfarenhet grundade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 14:02:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skonprob/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free