Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- »Det matematiskt behagliga»
- Det objektivt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det sköna, hvarom här är fråga och som väsentligen
bör betraktas som en sinnenas och de rena sinnesintryckens
speciella angelägenhet, sammanhänger på ett otvetydigt
sätt, såsom Viktor Rydberg också i sina föreläsningar om
»det sköna och dess lagar» förtäffligt framhållit, med
människans fysiologiska och psykologiska organisation i dess
grunddrag. Rydberg betraktar också »det matematiskt
behagliga» som »det skönas grundplan», uppöfver hvilken,
såsom han säger, resa sig våningar, i hvilka andra principer,
allt mera andliga och mer fria göra sig gällande». Denna
hans åsikt torde säkerligen delas af alla, som i våra
dagar syssla med frågan om det skönas väsende, äfven af
dem, hvilka icke liksom Rydberg anse sig böra tillgripa
öfvernaturliga förklaringsgrunder för skönhetsfenomenen
— åtminstone icke så länge naturliga ännu stå till buds.
Det objektivt
sköna.
Viktor Rydberg har otvifvelaktig — om
jag fattat honom rätt — i fråga om »det
matematiskt behagliga», liksom äfven i
allmänhet, en utpräglad benägenhet för att vilja erkänna
moment, som skulle kunna berättiga till det antagandet,
att det ytterst gifves en objektiv skönhet af evig och
öfvermänsklig art, närmast att fatta som en uppenbarelse af
det »världsförnuft», »den kosmiska ästetik», hvarom han
talar i sin inledningsföreläsning. Rydberg är ju på det
stora hela anhängare af den naturliga utvecklingsläran,
men det oaktat synes han på det ästetiska området allt
som oftast vilja liksom varligt skjuta den åt sidan till
förmån för den tidigare idéästetikens »eviga idéer» och
»lefvande mönsterbilder i det gudomliga förnuftet» med
mera sådant. — Äfven om vi nu med Rydberg vilja
antaga, att den mänskliga organismen i dess yttersta och
så att säga rent matematiska grunddrag är, om icke
oföränderlig, så — relativt oföränderlig, skulle ett sådant
antagande ändå icke, så vidt jag kan finna, berättiga oss
till den slutsatsen, att det gifves en objektiv och
öfvermänsklig skönhet på botten af det hela. Det skulle
nämligen aldrig berättiga oss till att antaga, att hvad vi
människor, tack vare grunddragen i vår organisation förnimma
som matematiskt behagligt (d. v. s. harmoniskt
sinnesäggande) också måste vara detta från alla eventuella
synpunkter i universum — ja, inte ens att det måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 18 14:02:01 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skonprob/0026.html
