Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det objektivt sköna - Lifskampen som skönhetsdanande faktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara det för alla lefvande varelser på vår jord. Det
sköna är alltigenom ett mänskligt begrepp och någon
skönhet »i och för sig» gifves oss veterligen icke.
Företeelserna bli sköna eller fula först i förhållande till
människan, hennes lifsvärksamhet och lifsutveckling. Deras
skönhet afhänger helt och hållet af deras lust- och
lifsvärde för människan och växlar också, såsom vi sett, med
dessa. Skall det därför i fråga om det sköna kunna blifva
tal om någon slags objektivitet måste det vara inom vissa
klart angifna gränser och dessa gränser måste då, såsom
jag tidigare i denna uppsats sökt göra gällande,
sammanfalla med gränserna för »det allmänmänskliga». När
Rydberg i sina föreläsningar talar om »något i världsaltet
värksamt kvalitativt, hvarmed den mänskliga
skönhetskänslan är besläktad» eller om »en kosmisk ästetik, af
hvilken den endast är ett brutet eko,» så har han, så
vidt jag kan förstå, lämnat erfarenhetens område och gått
öfver på den rena fantasiens. Han har öfvergifvit det
allmänmänskliga och naturliga samt gifvit sig det
öfvermänskliga och öfvernaturliga i våld.
Konsekvensen af detta steg blir för Rydberg också
den, att han söker göra allt för att åt »kampen för
tillvaron» bereda en så underordnad plats som möjligt i fråga
om organismernas utveckling mot allt större fullkomlighet.
Den stegring mot det sköna, de otvifvelaktigt förete,
tillskrifver han i första rummet hvad han kallar »den
ordnande principen» eller »världsförnuftet». Lifskampen,
konkurrensen anser han vara en i och för sig rent kaotisk
princip, som väl snarast — enligt honom — bör betraktas
som ett hinder i vägen för den ordnande principens
kvasiakademiska arbete på det regelbundna och felfria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
