Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk kulturafton i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledningarna tog ungefär 100 minuter. De gav en konkret –
men mångskiftande – bild av vad parollen ”För en folkets
kultur!” står för i Sverige i dag:
Jan Stolpe: ”Den svenska proletärlitteraturen – vår tradition.”
Lars Åke Augustsson: ”För en folkets kultur! – Skiljelinjen i
den svenska kulturkampen.”
Ulf Oldberg: ”Skrivandets nödvändighet och uppgiftens
svårighet.”
Bunny Ragnerstam (sjuk i influensa; JM läste texten): ”Om
historisk roman och kollektivroman och varför den folkliga
författaren bör vara underhållande.”
Per Sandborgh: ”Hur en socialistisk teatergrupp samman med
sin publik arbetar fram ett spel om supermakternas kommande
krig-för-freden”
Peter Larsson: ”Erfarenheter från diskussioner och
motsättningar under uppbygget av populärtidning för en bred
kulturfront.”
Diskussionen efter inledningarna blev livlig: Publiken bestod
av författare, bokhandelsfolk, litteraturvetare, skandinavister
(lärare och studenter) och allmänt kulturintresserade. Mot slutet av
kvällen talade författare från Berlin och Hamburg om behovet
av att i Tyskland frigöra sig från vänstersekterismen; att skapa
en bred och mångfalldig kulturfront och ta ställning för och lita
på det tyska folket. I den delen av diskussionen deltog svenskarna
inte.
Vi var nöjda. Det var ett utmärkt möte.
Vad vi inte visste när vi gick därifrån den kvällen var att en
polisinformatör från Kunstamt Charlottenburg så upprörts av vad
som sagts att han angivit oss. Två gånger hade poliskommandon
ryckt ut. Fem bilar i varje. Med batonger skulle lokalen rensas.
Men en ämbetsman i den lokala förvaltningen hade lyckats
avstyra aktionen. Det satt också folk från konsulat och
beskickningar i publiken. En våldsam utrymning av lokalen hade kunnat
leda till diplomatiska förvecklingar för senaten i Västberlin.
Nu skulle en representant för den politiska polisen i Berlin
kunna säga att vi inte alls var så oskyldiga. Den svenska gruppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
