- Project Runeberg -  Det nya Stor-Tyskland /
114

(1992) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

historieuppfattningen som förevändning för att inte studera historia. Jag säger som
Marx sade om de franska ’marxisterna’ i slutet av sjuttiotalet:
’Tout ce que je sais, c’est que je ne suis pas Marxiste’ (allt jag
vet är att jag inte är marxist).”[1]

De ord Marx använde hade bestämts av hans tids vetande;
det är helt orimligt och totalt stridande mot Marx metod att år
1931 i Tyskland konstruera ett ”marxistiskt rasbegrepp” och
därvid stödja sig på att Marx den 29 augusti 1857 i ett utkast till
en av honom själv aldrig färdigskriven och aldrig publicerad
inledning till ”Kritiken av den politiska ekonomin” skrev:

8. Utgångspunkten naturligt från den ursprungliga
bestämdheten:
subjektiv och objektiv. Stammar, raser etc.”[2]

Wittfogels metod var orimlig. Den var historielös och
abstrakt. Ur lösbrutna citat plockade han ordelement som sedan
sammanfogades till en ideologisk konstruktion; ett ”marxistiskt
rasbegrepp”. Att en sådan metod är orimlig och att den står i
strid med Marx’ hela gärning innebär inte att den är ovanlig.
Den är tvärtom så vanlig att den kan betraktas som typiskt
”marxistisk” under den period då marxismen omvandlats till
ideologi och falskt medvetande. En revolutionär teori som
förvandlas till en statisk ideologi legitimerar reaktionär praktik och
nytt klassherravälde.

Jag vill ta ett belysande exempel. I samma aldrig färdigskrivna
inledning finns några uttalanden om konst och
samhällsutveckling som kommit att bilda själva kärnan i den ideologiserade
marxistiska konstsynen i Sovjetunionen och Östeuropa. De
återkommer i alla debatter. De står i alla handböcker. De används
som byggklotsar i varje försök att skapa en marxologisk
verbalkonkordans.

”Men svårigheten är inte att förstå, att grekisk konst och
epos är bundna vid vissa former av samhällsutveckling.
Svårigheten är att förstå detta att de ännu fortsätter att ge oss konstnärlig


[1] Brev till Conrad Schmidt, 5 augusti 1890, MEW 37, s. 436.
[2] Karl Marx, Till kritiken av den politiska ekonomin, s. 269, Arbetarkultur,
Stockholm 1943.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:21:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts-17/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free