Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att vändas just mot de aristokrater vilkas herravälde den skulle
legitimerat.
När Napoleon på S:t Helena dikterade sin sammanfattning
av den franska historien från femtonhundratalet till sin egen
regeringstid och därmed också ställde sitt eget krav på legitimitet då
utgick han från motsättningen mellan galler och franker som en
självklar sanning:
”Den Franska revolutionen tillvägabragtes icke genom
sammanstötningen af tvänne, om thronen tvistande, familjers
intressen; hon föranleddes genom en allmän rörelse hos massan af
nationen mot de priviligerade. Den Franska adeln, lika med den
i hela Europa, ledde sitt ursprung från barbarernas fall, som
delade mellan sig det romerska riket. I Frankrike representerade
adeln Frankerna och Bourgognerna; den öfriga nationen
Gallerna...”[1]
Augustin Thierry var klasskampens fader i den franska
historieskrivningen, men denna klasskamp tolkades av honom som
en kamp mellan två raser, två folk. År 1818 – i restaurationens
Frankrike – skriver han i Censeur Européen:
”Dessa som räddat våra konster, de var våra fäder: vi är söner
till dessa slavar, dessa skattskyldiga, dessa borgare som
skoningslöst skinnades av erövrare; allt vad vi är har vi dem att tacka
för. /.../ Vi är frigivna slavar från igår, men vårt minne har
länge blott erinrat oss om våra herrars familjer och handlingar;
det är inte mer än trettio år sedan som vi såg att våra fäder var
nationen. /.../ tidigare var gallerna Frankrike...”[2]
Men just det skeende då gallerna blev nationen och då folket
som funnits före Frankrike kunde befria sig från herrarnas
medvetande och nå sin egen historia var det ögonblick då
motsättningen franker-galler sprängdes och visade sig vara en motsättning
mellan klasser och icke mellan ”folk” eller ”raser”. Ty vad som
skett då vid pass ”trettio år tidigare” det var den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>