- Project Runeberg -  Skriftställning / 1. /
44

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bacillskräck”. Varje ord i en sådan skildring tvingar nämligen
fram bindningar ”till en viss social situation eller ett visst
samhällssystem”. Var försiggår samlaget? Inomhus? Utomhus? På
landet? I staden? Är mannen beväpnad? Är han soldat?
Legoknekt? Värnpliktig? På rymmen? Vilken tid? Vilket normsystem?
Accepterar detta samhälle samlag under krig? Varje ord i denna
beskrivning måste leda ut i det konkreta (det finns inga abstrakta
evighetsbundna samlag eller krig) och det konkreta blir socialt.

Hur en författare (eller vilken som helst talande) än
anstränger sig undkommer han inte att skildringen binds i tid och rum
och samhällen. Vad som dock är farligt är om den som brukar
orden vägrar att inse deras laddning. Då upphävs hans frihet.
Då skriver hans händer andras ord. Då blir han själv verktyg.
(Och förlorar sin förstfödslorätt.) Då tänker språket åt honom.

”Saken är mycket enkel”, sade Goethe till Eckermann. ”För
att skriva prosa måste man ha något att säga; men den som
ingenting har att säga kan dock göra verser och rim där det ena
ordet ger det andra och till slut kommer någonting fram som
visserligen ingenting är men dock ser ut som vore det något.”

Men Goethe levde i en lycklig tid då ingenting blott var
motsatsen till någonting. Vi mer senkomna (och ännu ur floden icke
räddade) vet att i nyansen kan ligga förintelsen och att ett kort
ögonblicks trötta ledsnad för oss tre steg ut i körbanan. Där
snöhögen är tur och slump men döden icke otur eller tillfällig.

AB 17-7-66

När höstlöven faller

Det är valår i år. Nu blånar Mälaren utanför fönstren, redan
rodnar äppelkarten. Snart sitter politikerna välsminkade framför
kamerorna; medborgarna sjunker ner i TV-fåtöljerna, de
säljande idéerna framförs, debatt pågår.

Ja, apparaterna gör sig redo att möta massorna. Därför
upphörde också diskussionen om Säkerhetspolisens register. Det är ju
inte meningen att medborgarna skall få ta ställning till vad som
helst. Säkerhetspolisen står ovanom politiken (och tittar ner i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:18:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/1/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free