Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anse att detta långt ifrån att vara en utmärkelse och en nåd, i
stället är det gudomliga straffet för att de brutit mot första
budet. De har deltagit i Frejs mysterier och begått galtoffret. De
gamla gudarna har samlats som flugor kring de sjudande
dop-paregrytorna och med blinda ögon har galten stirrat på
menigheten och hans döda käftar har tuggat livets röda äpple.
”Emellertid”, som redan Adam av Bremen skrev, är ”de sånger som
vid slika offer framföras mångahanda och oanständiga, och för
den skull är det bäst att tiga med dem”. Ja, även de små barnen
har sjungit ”Bro, bro breja ..hymnen om Ragnarök.
I folkhemsfönstren ser jag de heliga bockarna av halm. Sent
kom de kristnes Gud in i dessa riter och märkbar har hans
närvaro inte blivit. Om riterna verkligen var riter och om de heliga
handlingarna verkligen var heliga och om offren verkligen var
offer skulle man med fog kunna säga att hans rike i varje fall
inte var av detta land.
Nog förlorar symbolerna sin kraft och nog förändras de
erkända tankarna — men på tusen år hinner man inte ändra en kultur.
Och det kan ju vara en tröst för alla de oroliga konservativa
som i Sv. D. uttrycker sin ångest inför tidens förfall. Ännu om
tusen år går bockarna Bruse över bron med taskarna svängande.
Fast jag är inte riktigt säker på att det är det de oroliga ser som
bevaransvärt.
Men nog förändras även riterna. Tredjedag jul och Fjärdedag
jul avskaffades ju med kunglig förordning den 4 november år
1774. Och för tretton år sedan flyttade vi med politiskt beslut
den stora mid-sommar-festen. Riternas yttre former förändras.
Men inte stort mer. I min generation har vi upplevt hur
kristendomens advent blivit till förbrukarsamhällets ”första
skyltsöndag”. Men myllrandet är detsamma nu som förr. Blott modet
har växlat. Och den moderna Luciakult som nedlagda
Stock-homstidningen bidrog att skapa visar sig nu i de modulräknade
företagspalatsen som glögg-fester där chefen dricker
brännvins-glögg med vaktmästaren. Blott dräkten är ny. Satumalier
fortsätter.
Gudarna, ideologierna, uppstår, tjänar och försvinner. Man
tutar inte längre i bronslurar över nordrinnande vatten. Satumus
är en planet och Frej ett hyrverk. Man hänger inte hästar i
Uppsala. Och den kristna mysteriekultens offer-son tolkar även han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
