Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta låter helt utmärkt. Alla vi som går i leden applåderar.
På sådan grund skapas enighet. Men det sades för tjugonio år
sedan och det sades till försvar för Sveriges deltagande i
stryp-ningen av Spanien. Meningarna innan den citerade satsen löd:
”Ungdomen är benägen att mäta med ideella mått. Märkligt
är icke om den stundom känt sig upprörd över det politiska spel,
som folket på den pyreneiska halvön blivit ett oskyldigt offer för.
Den fysiska styrkans enkla logik säger oss dock, att de nordiska
staterna knappast kunnat handla annorlunda än vad som skett.
Bitterhet och besvikelse kan inte förjagas med självbedrägeri.
Men idén om det mellanfolkliga samarbetet kan inte förstöras.
Den skall bevaras som en förpuppad faktor att användas för
framtiden, när omständigheterna så medgiver.”
Det var Arbetarpartiets tal till ungdomen inför valet 1938.
Talare var Torsten Nilsson.
Jag citerar inte detta för att vinna polemisk poäng. Förspelet
till det andra världskriget tillhör historien. Den europeiska
arbetarrörelsens (socialdemokrater och kommunister) strategiska och
taktiska linje gjorde den gången kriget oundvikligt. Deras
realistiska tänkande visade sig totalt utan förnuft. Om någon önskar
bestrida detta är jag beredd att med citat och fakta i detalj
underbygga påståendet att såväl de nordiska socialdemokraterna
som den franska folkfronten och den sovjetiska regeringen genom
opportunism och brist på politisk klarhet drog världskriget över
sina väljare och sina medlemmar.
Deras handlande hade inte sin orsak i ledningarnas
(individernas) ”ondska”, eller ”feghet” eller ”förräderi”. Det är ord
som ingenting förklarar. Det fanns — och finns — sociala och
historiska skäl till att den europeiska arbetarklassen låtit sin
politik utformas så som den utformades före 1914, före 1939 och som
den utformas i dag. Det är nödvändigt att analysera de tidigare
misstagen för att undvika nya misstag.
Nu är det inte Spanien som är det kommande stora krigets
laboratorium, nu är det Vietnam. Enigheten tycks total i Sverige
så länge det gäller att känna. Alla kan uttala sig om lidandet i
allmänhet. Men den enigheten är inte mycket värd. Den leder
inte till något praktiskt handlande. En enhet på allmänt
humanitär grund blir i politisk verklighet till ett skydd för angriparna,
den ersätter politisk handling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
