Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvetydig och att det ytterst blir vårt handlande som bestämmer den och
skapar den historiska situation som sedan blir given. Därav medvetandets och
valets och viljandets betydelse.
Här behövs ett påpekande; jag är inte opolitisk. Den opolitiske
skriftställaren (poeten, sagoberättaren eller vad man vill) är en lika stor
orimlighet som den okroppsliga tanken. Tanken tänks. Orden verkar. Den
medvetne utgår från detta i sitt arbet. Den som kallar sig opolitisk är dum eller
okunnig. Föraktlig. Feg. Inställsam. Gängse alltså!
Jag tar medvetet parti. Men jag skriver inte som organisationstalesman.
Den som vill veta var jag står måste läsa min texter; det går inte att ur
organisationers resolutioner och beslut dra slutsatser om mina åsikter. Inte
heller kan man ur mina texter sluta sig till andras ställningstaganden.
Jag är partisk men icke partinost. Man kan diskutera vad Lenin
egentligen avsåg med sitt krav på partitagande i litteraturen. Man kan diskutera i
vad mån detta är ett riktigt krav i en situation som Rysslands 1905 eller
1918. Man kan påpeka den kvalitativa olikheten mellan Andropovs
politiska polisstat och Lenins framtidsvision i ”Staten och revolutionen” och
skilja ut Lenins verkliga litterära intressen från Andropovs polisiära
littera-turnöfflande. Men jag varken är eller har varit partiskriftställare ens i
Lenins mening. Redan på fyrtiotalet när jag började skriva var situationen
radikalt annorlunda än i Ryssland 1905. Mitt ställningstagande framgår av
mina texter från 1949 och framåt.
Flera texter i denna volym berör frågan om vad den verklighetens
socialism egentligen är vi kan iaktta i Sovjetunionen och andra stater som kallar
sig socialistiska. Jag anser att Mao hade rätt när han hävdade att den
socialismen var fascism. Den som är intresserad av att resonera mer kring
frågan vilken socialism som är Sovjetunionens och vilken klassbas denna nya
fascism egentligen har kan med fördel läsa ”Karriär”. Zweiling framträder
där som en - tvetydig - förespråkare för denna verklighetens socialism.
Den andra avdelningen innehåller texter från åren 1949 till 1975. De har
lyfts fram därför att de gör dagens resonemang tydligare och begripligare.
Det blir ju lättare förstå mitt arbete om man känner dess bakgrund. Det
blir för övrigt lättare också att kunna ta principiellt avstånd. Ett sådant
avståndstagande kan då också bli användbart; fruktbärande.
Texterna om alkohol och om prostitution tar jag med av dubbel
nödvändighet. Dels låter jag trycka dem för vad de säger. Men dels för att mycket
tydligt visa vad jag skiljer ut mig från de många med vilka jag är överens.
Överens om att när det gäller alkohol bör åtminstone motboken
återinföras - och om inget annat hjälper - ett totalförbud. Men själv dricker jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
