Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om alkoholen försvann ur livet skulle mitt liv bli tristare. Dock, om det är
det enda sättet att få upp fyllona ur rännstenen så får väl jag och andra
som kan dricka - och dricka hårt ibland - utan att ta skada offra oss.
När det gäller pornografi och prostitution anser jag att prostitutionen är
ett förnedrande ont. Prostitutionen bör förbjudas och torskarna sättas i
fängelse. Även justitiministertorskar! Man köper inte människor! Man har
inte lov att sälja sig! Men jag tycker att mycket av vad som skrivs och sägs
om pornografi är hymmel. Där är jag inte överens. (Ungdomens elände är
ju fortfarande det jag uttryckte när jag var femton och diskuterade
sexu-alfrågan - som det hette på den tiden - de råa drömmarna krossas blodiga
mot den skira verkligheten. Jag har sett mycket litet pornografi som ens
kommer i närheten av vanliga trettonårsgrabbars fantasiliv.)
Men hade jag varit partitagande på det sätt som numera skälls som
leninskt men som egentligen är lika typiskt för Husmodersförbundet som
för Folkpartiet som för PEN-klubben som för Lärarförbundet då hade jag
tvungits skriva på annat - och mindre hederligt - sätt.
Detta är ingen ny erfarenhet. 1955 publicerade jag romanen ”Jubelvår”.
Jag hade roligt när jag skrev den. Jag har fortfarande roligt när jag läser
den. Jag har låtit ge ut den igen. I princip håller Per Berglund också på att
göra film av den. Men när den publicerades blev Åke Wahlgren i Ny Dag
upprörd och orolig. ”Jubelvår” var ju en medvetet genomförd grotesk och
detta var mer än partiet tålde. Romanen:
”till och med återverkar skadligt på den allvarliga kritiken mot dessa
spiondomar. .. Jan Myrdal har otvivelaktigt talang... men då har vi också
anledning att vänta oss att han försöker göra bruk av sin talang och slutar
upp att agera sprattelgubbe för sitt eget höga nöjes skull.” (Ny Dag 21-12
1955)
Till saken hör att Åke Wahlgren var en god författare. Men han - liksom
Zennström f.ö. - förhäxades av trohet.
Med pinsam regelbundenhet har jag sedan under åren fått höra att jag
för min egen skull, eller för organisationens skull, eller för de ena eller
andra höga ändamålens skull bort hålla tyst eller bort skriva något annat. Jan
Myrdal skadar saken med sitt tonfall eller sitt ämnesval eller sitt
framträdande brukar det heta.
Hade jag följt dessa välmenta råd hade det i dag nog inte funnits några
Jan Myrdals texter att ge ut. Och då hade jag nog druckit mig ner i
rännstenen. Blivit ett bildat fyllo som kunnat tala på krogen såväl om Picasso som
Hegel mellan varven. Så går det den lojale.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
