Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet och sjuttiotalet var han med om att bygga upp den nya svarta rörelsen
och den nya vänstern. Han var en märkligt brinnande gestalt.
År 1978 publicerades hans självbiografi, Black bolshevik. Den kom på
ett litet vänster förlag. Och den blev mot alla tänkbara odds en storsäljare.
Här fanns hela det modärna svarta Nordamerikas historia i koncentrat.
Skrivet av en svart arbetarintellektuell på ett märgfyllt och levande språk.
En bok som redan från början blivit en klassiker. Obligatorisk läsning
överallt där ”svarta studier” bedrivs runtom i Förenta Staterna.
Harry Haywood var för det svarta Nordamerika - och inte bara för det
svarta - ett namn i jämnbredd med dr. W.E.B.DuBois och Paul Robeson.
Så kom en kinesisk delegation för att köpa böcker på engelska.
Förläggaren till Haywoods bok skyndade att möta dem. Efteråt flinade Harry
Haywood:
— Nå, de föredrog ”Love Story”. Hårt arbetande ämbetsmän behöver
något avkopplande när de drar sig från kontoret för att läsa engelska.
Nu diskuterar kinesiska sinologer sinologi med sinologer utanför Kina.
Det är utmärkt. Men det är inte kulturutbyte.
Allt det verkligt spännande och kulturellt intressanta i våra länder i
Asien, Europa och Nordamerika sker utanför de officiella akademierna och
de statliga institutionerna. Ingenting av detta når numera in i Kina.
Berättelserna från alla mina vänner är helt samstämmiga.
Detta kan inte skyllas på att det intellektuellt spännande är politiskt
känsligt i Kina nu i uppgörelsen efter kulturrevolutionen. Institutionernas
och fakulteternas och akademiernas resonemang är i och för sig lika
politiskt känsliga i Kina. . . men de är ämbetsmannaresonemang och därmed
acceptabla.
De kinesiska intellektuella utspärras nu från alla diskusioner av
betydelse i den intellektuella värld, som finns utanför Kina och utanför statliga
ämbetsverk och officiösa institutioner. Våra debatter kring konstens och
litteraturens frågor - de må gälla dagens svarta litteratur i Nordamerika
eller tolvhundratalets konst i Europa eller den bengaliska renässansens
kluvenhet på adertonhundratalet - når aldrig in i Kina. Där får de
intellektuella hålla till godo med blott professorlig och öronmärkt visdom från våra
akademiker.
Samt sådana representanter för andens B-lag i Europa som Per
Wästberg.
FiB/K nr
4 18-2-82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
