Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det märks så mycket eller de kan hävda monetaristiska ideal. Men när det
\ verkligen kniper håller de ihop.
Detta är lätt att bevisa. Då förvaltningen är så dyrbar att alla pengar går
åt till ämbetsmän kan Stockholm och andra städer i landet inte förses med
snöberedskap. Ämbetsmännen äter upp snöskottningsmedlen. Samtidigt
är många bland ämbetsmännen helt onyttiga. Många är så onyttiga att de
inte ens förses med arbetsplats. De dricker kaffe. De pratar. De samråder.
Vi kan gå upp och titta på dem på Socialstyrelsen eller i Skatteverket eller
vart man nu vill gå.
Föreslå då - maoistiskt - att dessa onyttiga skall skotta snö. Mot sin lön
| som de ändå hämtar ut. Alla partier kommer att skrika. Från vpk till
moderater kommer politiker och redaktörer och funktionärer och olika
underställda opinionsbildare att hävda att något sådant vore odemokratiskt och
frihetsinskränkande. Socialdemokraterna skulle tillägga att det vore ett hot
mot välfärden och det starka samhället.
På detta sätt kommer det att fortsätta. Ju mer den nya klassen
konsoliderar sig ju mer kommer samhället att slamma igen och slumma till sig runt
oss. Tågen kommer att fortsätta att frysa fast i träcken. Sakta kommer vi
att gå mot polska förhållanden. Tillslut en gång kommer det hela att kånka
så som en gång den gamla feodala ämbetsmannastaten kånkade. Men då är
både du och jag för länge sedan döda och borta och hur samhället kommer
att se ut när det skett vet ingen.
Man skulle alltså kunna dra sig tillbaka och odla sin kål så länge man får
för ämbetsmännen, sköta sitt och skita i andra då allting ändå är
ohjälpligt. När politikerna blir alltför stora i käften där på TV-rutan kunde man
visa sin självständighet genom att rapa dem upp i bildskärmen.
Om det inte vore för kriget och för finlandiseringsfaran. Ty Polen lider
inte bara under den nya klassen och är inte bara ett exempel på hur den nya
klassen rider sitt folk till elände. Polen är också exempel på nationell
misär. Polen är inte en suverän stat. Polen är åter ett Kongress-Polen under
Kreml. Därmed mångdubblas det polska folkets lidanden. Det blir allt
svårare för dem att befria sig från den parasitära nya klassen. Inte ens en total
nationell konkurs hjälper nationen ur marans grepp.
Det finns i den nya klass som formerat sig i Sverige och som nu
gemensamt - moderater som vpkrare - för oss mot polska förhållanden såväl an-
passlingar som vill vegetera i ämbetet även under ryskt beskydd om så blir
nödvändigt som grupper vilka vill undvika ryska överherrar. Vårt läge är
alltså som undersåtarnas i de tyska småfurstendömenas på Napoleons tid.
Alla furstarna var eländiga. Några var därtill helt anpassliga.
Vi får väl bland alla våra eländiga folkrepresentanter rösta på sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>