Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visning i rashygien och på förbud för lärare att skämta med den
nationalsocialistiska världsåskådningen. I övrigt fladdrar Stormfacklan friskt vidare.
Detta alltså bara som en liten kommentar ur de historiska kulisserna.
Exp. 21-6-82
Gunnar Ahlström
För en levnadsteckning över professor Gunnar Ahlström är jag inte rätt
man. Jag träffade honom aldrig. Jag sökte aldrig upp honom för ett
samtal. Aldrig bad jag honom om någonting. Men han är en av de personer
vilka betytt mest för mig. Det gjorde han som intellektuell.
Hans stora verk: ”Det moderna genombrottet i Nordens litteratur” från
1947 drabbade mig när det kom ut. Det är ett av de ytterligt få verkligt
betydelsefulla och nyskapande arbetena inom svensk litteraturvetenskap. I
jämförelse med det arbetet ter sig det mesta från svenska universitet som
futtigheter. Han var då docent i Lund. Vad som sedan inträffade vet jag
inte. Men jag misstänker att det är som Göran Therborn så träffande
uttrycker det att det står en dunst av incest och hästhandel kring de slutna
svenska akademierna. Gunnar Ahlström gavs i Sverige icke tillfälle att
spela en roll som bort vara hans.
”Det moderna genombrottet i Nordens litteratur” är ett verk av
europeiska dimensioner. Det ställer - och besvarar - den fråga Europa ställt sig:
Hur kunde det efterblivna Skandinavien frambringa en litteratur av
internationell betydelse kring 1880-talet?
Men det ställer också den fråga svenska författare borde ställa sig om de
hade medvetenhet: Varför brast marken under genombrottets män? Varför
slungades de ned i mystik och elände? Gunnar Ahlström var den som för
oss förklarade den svenska misärens materiella grund.
Men han gjorde det 1948. Då var inte en odogmatisk marxism å la mode.
Då var pessimism och tvekan och skulle bli femtiotal och längtan ty då
skulle det kalla kriget snart gå över i koreakrig och koreakrigskonjuktur
och allmänt därav följande själfullhet bland litteratörerna. Då tåldes inte
den medvetenhet Gunnar Ahlström gav.
En generation senare när marxismen i litteraturvetenskapen för ett par
korta år var på modet i svenska universitetskretsar innan modet slog om till
poststrukturalism då skulle en ung forskargeneration skapa sig sin karriär
och måste därför skuffa undan sina föregångare. Gunnar Ahlström gjorde
man sig av med genom snålt beröm. Någon riktig och skolad marxist var
han ju inte, sades det, blott en materialist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
