Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- en arbetande gråsosse men ingen brödsosse som Thalén - skulle förmå
vara en sådan socialdemokratisk stockholmstidnings redaktör. Den tidningen
skulle med säkerhet skälla ut mig och FiB/K med jämna mellanrum. Men
det vore hederligt även när det bleve hårt och grovt.
Det som Östra Smålands och andra subsidietidningars representanter
skriver om oss är däremot inte hårt - det är slappt, som bidragsutdelare
Östlings handslag. Men det är hatiskt och det är självskrivet. Så betalar de
notan. Chefredaktören för Östra Småland finge lära sig arbeta som
tidningsman och finge göra rätt för sin lön om mutsystemet avskaffades.
Ty nu går inte bara en och annan miljon till att muta den svenska pressen
till följsamhet. Nu rör det sig om miljarder i olika subsidieformer. På dessa
miljarder lever en journalistkår som modigt kippar med käftarna som
abborrar på land. Till och med de principiella statsfienderna på Arbetaren
lever som statsubsidiörer och skriver därefter.
Nog finns exempel på att en och annan journalist trots detta kan tänka
fritt och våga se hur samhället fungerar. Men som kår har den svenska
journalistkåren tappat sin heder. Nu skriver den så att läsarna skall
fortsätta att acceptera att skattemiljarderna slussas ut till press och
organisationer. Ombudsmän och journalister hand i hand för att frigöra sig från
läsare och medlemmar.
Hur impopulärt det är att påpeka detta som var och en bland dessa
mutade journalister och deras vänner egentligen vet, det har man kunnat se i
bladen och höra på radio dessa dagar. Det intressantaste inlägget kom
dock från en icke-journalist, den fredliga docenten Ritva Jonsson. Hon
skrev i Dagens Nyheter. Hon var djupt upprörd över vad som sagts om de
svenska journalisterna. Hon frågade:
”Kan man inte sätta Jan Myrdal i karantän under ett år. . .” (DN 20/8
1982).
Det är en from förhoppning. Den är helt igenom akademisk. Men än är
vi inte där när litteraturvetenskapliga docenter och
journalistförbunds-funktionärer och chefredaktörer som lever på mutpengar från staten kan
lyckas sätta personer som talar mot deras subsidier:
”...i karantän ett år”.
Men vi kommer dit.
Varje korrupt system skapar ofelbart sina egna karantänsläger. Om
journalistkåren inte förmår resa sig så kommer den att drivas att spela sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
