Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mun är kommunismen är KGB, eller säga socialism när socialismen är som
i Polen?
Men sedan slutet av sextiotalet har frågan om huruvida det som
existerade i Sovjetunionen var socialism inte varit en fråga som intresserat folk.
Den var avgjord.Inte sveket, intekarriärismen,inte arbetararistokratin, inte
de småborgerliga studenternas vänstersväng, inte de historiska nederlagen
räcker som förklaring varför den stigande arbetslösheten och den
djupnande krisen och det växande krigshotet inte leder till medvetet handlande
trots att folk känner hoten.
Det finns ännu en förklaring. Den härskande klassen är skicklig. Den är
läraktig. Den är välorganiserad. Vore den inte det så härskade den inte.
Och den härskande klassen har inte bara lärt sig ett och annat sedan Lenins
1918 den har också lärt sig en hel del sedan sextiotalet.
Studentrörelsen var inte bara en vänstersväng. Den uttryckte det
sakförhållande att arbetarungdom kommit till universiteten (det behövdes bättre
utbildad arbetskraft) och de tog kamp både för sin rätt till kunskap och för
demokratiska krav. Den kommande krisen kastade sin skugga framför sig
och arbetarklassen i våra länder gick ut i kamp. I Sverige för första gången
i massomfattning på flera decennier. Samtidigt tog fredsrörelsen steget
från pacifism till medvetenhet och solidaritet. I miljöfrågorna restes åter de
socialistiska kraven från Engels och Morris. Socialism var ett rikare liv åt
alla. Den nya teknologiska revolutionen gav verkliga möjligheter att återta
också kvaliteten åt alla. Under socialismen möjliggör den nya tekniken att
hantverket åter kan tjäna folket och att människorna åter kan kräva sin
rätt till giftfri och oförfalskad mat. Kvinnokampen ställde kraven på
kvinnans människovärde. Allt tycktes samverka.
Från mörkret stiga vi mot ljuset!
Och nu när den stora krisen är över oss är allt detta redan historia. Eller
är det inte!
Vad fienden gjorde var att den organiserade kraven i sitt intresse. Av den
berättigade miljökampen blev teknikfientlighet. Istället för att krossa
kapitalismen skulle industrialismen krossas. Detta tryggade den profitstyrda
industrialiseringen åt den härskande klassen och splittrade folket. Mot
varandra stod arbetarklass och miljökämpar.
Kvinnorörelsen blev mansfientlig. Könskampen skulle bli klasskampens
förlängning. Så splittrades folket och patriarkatet blev stärkt.
Fredsrörelsen gjordes till regeringsstödd massrörelse som ställde
välmenande och drömska krav... vanlig gammal krigsförberedande pacifism
alltså. Av folkets fredsvilja blev en förlamande och uppsplittrande
fredsrörelse som sjunger med änglarna inför domedagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>