Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nå! Vad med de döda? Apropå Landquists Strindbergsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söndagsnummer av Dagens Nyheter. På ett alltför
genomskinligt sätt, som avsåg att vara ett för läsaren begripligt
angrepp, överöste här den berättande med de giftigaste
smädelser sin egen ålderstigna mor. Denna vidrighet borde
åtminstone ha kunnat öppna ögonen på dem, som inte
våga se det psykiska förfallet i författarinnans perversa
sexuella fantasier. Denna person behöver vård, men hon
bör inte förgifta opinionen med sina sjuka monomanier.
Ansvaret faller på dem, som begagna produkterna av en
hjälplös människa för att göra affärer på dem. Det finns en
censur, som är berättigad och oantastlig. Ingen kan med
skäl i ett fritt land åläggas trycka och sprida en sjuk
människas oansvariga alster."
Detta är plumpt. Lågt och plumt. Detta är inte som det
Lektor Personne femtio år tidigare skrev i
Strindbergslitteraturen och osedligheten bland skolungdomen. Lektor Personnes skrift
var en intellektuellt redig motståndares verk. Landquist var
en betydligt lägre och halare skribent. John Landquist
lyckades också rätt bra med denna varning för Fattigadel. Han
bidrog till att försvåra arbetet och livet för en av våra största
prosaister och se till att kritiken sedan behandlade verket fegt
och snålt. Men han drev inte bara kampanjen med
smädelser. Han utnyttjade också sin kritikeruppgift för att komma
åt Agnes von Krusenstjerna. I Vecko-journalens
jubileumsnummer 1935 skrev John Landquist översikten över svenska
författare efter 1910. Han gjorde det utan att en enda gång
nämna Agnes von Krusenstjerna. Så låg var John Landquist
och sådan var den svenska litterära situationen i återskenet
från de tyska bokbålen.
Men detta är en typisk situation för det litterära Sverige.
Inte så att detta officiella Sverige erkänner vad det gör.
Tvärtom! När det gällde de nästan - men alltså inte fullt!
-ordrätt motsvarande angreppen på Strindberg femtio år
dessförinnan hade Landquist i Aftonbladet den 12 november
1931 skrivit:
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
