Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett påpekande om det intellektuella och det akademiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjänsteår och pensionsförmåner fram till en tvåspaltig
nekrolog på slutet.
Och vad hatet beträffar hatar jag akademismen lika litet
som jag hatar det organismens åldrande som obönhörligen
leder till såväl deras som min individuella död.
Akademismens tillväxt under det senaste seklet; humanismen som
degenererat till ett professionaliserat skråväsen lika
trögrör-ligt och hämmande som den byråkrati vilken under samma
epok svulstartat växt upp genom och över statsapparat och
företag är i dessa samhällen av sovjetisk, svensk eller
amerikansk typ i stort - statistiskt och historiskt alltså - ohjälplig.
Men liksom det fanns ett fore bör det finnas ett efter när
också detta blir längesedan förbi. Men den gången kanske
även ett frihetens rike. Fast jag vet att den samhälleliga
dödsprocessen drar ut över sekler och att i min livstid - och
mina barns och kanske även mina barnbarns - kommer
eländet därför att växa sig fram genom ett alltmer stelnande
intellektuellt liv.
Till det som gör medvetandet om den egna döden drägligt
är att den innebär att jag inte behöver uppleva mer än högst
tjugo, trettio år till av detta.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
