Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Lo-Johansson och orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makten över tänkandet, skönheten och konsten från
akademier, universitet och andra instrument för ideologiskt
klassherravälde då förblir den oförmögen underklass.
I Frankrike förmådde borgarklassen ta makten i staten
genom att först erövra makten över tänkandet. Sedan befäste
den sig mot folket även med ett järnhårt akademiskt grepp
över språket. Det finns heller ingen fransk proletärlitteratur.
Det finns socialistisk litteratur om arbetarklassen skriven av
akademiker, men det är något annat. Det finns folklorism.
Det finns en refraktär tradition. Men det akademiska trycket
är sådant att från Vallès tvingas den refraktära traditionen
över mot Céline. Därför drabbas också den franska
arbetarklassen nu - trots att den råkar ha en president och en
regering som är eller kallar sig socialistisk — av stora nederlag
och fackföreningsrörelsen är på defensiven.
I Tyskland växte arbetarrörelsen sig stark under förra
århundradet. Till den slöt sig akademiker vilka förklarade att
arbetarklassen - folket - skulle förmå skapa litteratur och
kultur först i framtidssamhället efter revolutionen. Lukäcs
fortsatte säga det även efter det att revolutionen blivit
historia. Han bidrog så till att abortera revolutionen. De
skrivande arbetarna borde i stället syssla med praktiskt
organisationsarbete, läsa Thomas Mann och i övrigt hysa förtröstan
om att framtiden var säkrad ty det låg inte i borgarklassens
makt att
den ehernen Schritt der Geschichte zum Stehen zu b ringen!
som de tyska kommunisterna uttryckte sig i april 1933.
Att hylla Ivar Lo-Johansson på hans åttiofemårsdag är
alltså att ta partisk ställning. Inte för ett partiprogram eller
ett skrivsätt utan för att den enda mänskliga framtiden
fortfarande finns hos arbetarklassen.
* * *
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
