Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tönt och tantsnusk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och låg på magen på gröna mattan och läste om hur
underklassens barn förr i världen tvångsmatades med
söndagsskoleberättelser och jag läste högt för mig själv ur Den lydige
Konrad och Berättelsen om en elak liten pojke. Det var språk det.
Såfort man började läsa såg man allting kring sig och egna
förmanande fromma fastrar kiev rätt fram ur texten. Man
lärde sig se på dem utifrån.
Nog gjordes det försök också med mig. Det var ju under
folkbildningens slutskede och i den nya amerikaniserade
pedagogikens gryning jag växte upp. Jag låg i den pedagogiska
frontlinjen läsande Falstaff Fakir kan man säga. Jag läste
deras handböcker innan systemet var utbyggt, lärde mig
spjärna emot och undgick därför såväl lättlästa böcker som
riktiga leksaker. Förmådde alltså sedan i New York klara
skolpsykologer och inte ge grepp på mig. Men de var inte så
skickliga då ännu kanske. Dessutom tillhörde jag en
alpha-plus familj. Vi skulle ju överta karriärerna - vi skulle inte
hållas bland det lättlästa.
Jag vet inte om mina barnbarn skall klara sig på samma
sätt. Jag är lite rädd för att de skall tvångsmatas med tönt
och tantsnusk. På det att de på fritid girigt skall kasta sig över
seriemagasin och videovåld. De är nog inte utsedda att bli
alpha-plus. Det behövs inte så många sådana längre. Det
behövs allt färre och färre. Och inte ens alpha-plus bör nu
vara obehandlade och osocialiserade. De bör vara sådana att
de upphöjer töntet och tantsnusket till högre dignitet. Till det
beståendes bestånd. (Redan finns en stormarknad för högre
tönt for adults. Pratbubblesadism åt universitetslärare.
Leksakslitteratur åt fackidioter.)
Barnkulturen och barnböckerna och läspedagogerna och
lekledarna är nödvändiga för organiserandet av ett
hierarkiskt och stabilt samhälle ty de dödar traditionen och gör
barnen skyddslösa. Oförmögna och historielösa från
betaminus ned mot gamma alltså.
Den pedagogiska barnkulturens tönt och tantsnusk och
den kommersiella barnkulturens meningslösa
våldspornografi och pratbubblelitteratur är positiv och negativ av samma
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
