Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en text Strindberg aldrig läst. En ockult utgåva, kan man
säga. I den upplaga av Strindbergs verk där ”Inferno” ingick
har redaktörerna rättat Strindberg. De vet bättre än den
slarvige August S-g. Den kallas med ett missvisande namn
nationalupplagan. Ty den är icke avsedd för nationen utan
för det entreprenerande fåtalet; en ädelt litteraturvetenskaplig
upplaga. Litteraturvetenskaplig, icke vetenskaplig. Dess text
är varken i enlighet med första publicering eller med sista av
författaren själv godkända version. Den skall inte kunna
användas vulgärt litteraturhistoriskt av någon intresserad som
vill veta hur Strindbergs ord en gång mötte sin tids läsare.
Däremot är den ett fynd för de verkligt litterärt
vetenskapliga; de som ser den stora litteraturens uppgift vara att ge
råmaterial till en sin egen gradualavhandling ”Om
accu-sativen hos August”. Inte undra på att Strindberg i den
tappningen säljer som en medelmåttig svensk prosadebutant.
Vore det inte så, vore det så att Strindbergs texter
verkligen spreds, då vore det nu tveksamt om det nu kunde vara
någon festival med officiellt stöd. Hans ord om folkets
historia och överhetens; om könens jämlikhet och den eländiga
medelklassfeminismen; om överklassens österut
sabelskram-lande utrikespolitik; om bögkulturens sterilitet; om den
politiskt korrekta liberalismens förljugenhet; om arbetets ära och
socialismen är inte bara fortfarande aktuella; de är också
fortfarande förgripliga. Hade han nu levat och nu skrivit
”Svenska folket” eller ”Nya riket”; ”Dikter” eller ”En dåres
försvarstal”; ”Inferno” eller ”Svarta fanor” då skulle inte bara
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet upprörts i det
estetiska utan därtill varje tänkbar anständig
PEN-klubbsord-förande skulle rest sig och i humanismens namn krävt hans
uteslutning ur litteraturen. Sverige är och förblir vad det var.
Det är därför Strindberg behövs av oss här och nu.
Låt oss därför använda denna festival till att återta
Strindbergs texter. Befria Strindberg från
Strindbergsentreprenö-rema!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
