Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande betydelse. Det har de också för mina egna tonåriga
barnbarn. Men är Strindberg fortfarande en levande
författare för andra tonåringar i Sverige? De som inte har växt
upp i en intellektuell vänstermiljö? Och är han fortfarande
folkets författare för det stora flertalet? Jag tvivlar på det.
Hans pjäser spelas fortfarande. Men - som han själv
påpekade - teatern angår bara ett begränsat urval av folket.
Publiken kommer till större delen ur övre medelklass.
Enskilda individer och familjer. Som massa, inte en samhällelig
massa som kan handla medvetet utan bara en massa som en
säck potatis är en massa potatis. I samhälleliga termer alltså
prov utan värde.
Som författare för folket är Strindbergs ord dolda. Denna
förmörkelse av August Strindberg tjänar ett syfte; den är
heller inte unik. Det öde som drabbat honom efter döden liknar
de flesta verkliga författares. Ord är farliga, de kan få folk
att tänka, se sig omkring och besluta att vända denna
uppochnervända värld rätt. Men härskarna förbjuder sällan
genom reglementen eller rå styrka; de härskar genom att
kontrollera tankarna, ange själva lagarna för tänkandet; genom
att bestämma vad som är otänkbart och vad som får länkas.
Ja, om underklassen bara visste vad överklassen är och hur
den härskar! För att citera Strindberg.
I ”Götiska rummen” och ”Svarta fanor” från 1904 hade
han visat varför den officiella liberala (och
socialdemokratiska) traditionen från det moderna genombrottet på åttiotalet
skulle bli obrukbar för att ge de verkliga svaren. I
Strind-bergsfejden under hans sista levnadsår hade han både
genomskådat och avslöjat såväl den falska konstnärligheten och
nittiotalets ytliga litteratur som proto-fascismcn hos
människor som Hedin och Heidenstam. Åttio år efter hans död och
längre är det uppenbart för dem som har ögon att se och
öron att höra att Strindberg fortfarande kan ge de svar som
den officiella vänstern - för att inte tala om de borgerligt
och småborgerligt konservativa - inte kan.
Undra då på att mycket av det som skrivits och sagts om
honom - objektivt! - tjänar till att framställa honom som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>