Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många berättelser från hans arbete inom administration
begagnas senare av Honoré de Balzac som råmaterial för
romaner. Hans politiska erfarenheter och övertygelse om
viljandets makt traderas i sonens skrifter. Han inte bara
präglar sin son; han är en återkommande och typisk gestalt i
dennes verk.
De tre berättelser från Restaurationens första år vilka
tillsammans utgör ”De trettons historia” binds samman av en
hemlig sammanslutning för inbördes hjälp, De tretton, vars
obestridde chef är Ferragus XXII Dévorantemas ledare. Det
är romantik sägs det. Men så såg de samtida det inte riktigt.
Hur var det kring Bernard-Frangois Balzac? Vilka var hans
vänner? Hur hjälpte de varandra?
Det är viktigt att läsa också med dåtidens ögon. De
hemliga sällskapen fanns. Det skrevs och debatterades om dem.
Frimurarna som krossats av den revolution de förarbetat hade
med Napoleons hjälp åter blivit en ockult makt i staten. De
italienska kolarna, Carbonari, hade i Frankrike gett upphov
till de revolutionära grupper vilka med strängt
konspiratoris-ka metoder samlats i la Charbonnerie. På den
samhällsbevarande kanten organiserade les Chevaliers de la foi, Trons
riddare, de utvalt mäktiga i stat och samhälle till ett dolt garde
att i hemlighet och med även dunkla medel tjäna altaret och
kungamakten. Visst fanns även Dévorantema. Fast i
verkligheten inte riktigt så som Balzac, de samhällsbevarande
liberalerna och romantikerna skrev. Gesäller organiserade sig i
starka gillen vilka ledde de stora klasstriderna under 1’Ancien
Régime som i Lyon boktryckargesällemas strejkaktion 1739
eller sidenvävarstrejken 1779. Dévorantema ingick i ett av
de tre stora gillena, les Enfants de maåtre Jacques, och
samlade där bland andra snickare, låssmeder, klensmeder och
grovsmeder. Tredje ståndets Revolution hade dock till
egendomens skydd 1791 i frihetens namn förbjudit sådan
arbetare-sammanrotning. När de återupprättades efter Napoleons fall
utvecklades gilleorganisationema i bourgeoisiens nya
samhälle dels alltmer till fackföreningar, dels till vad som kunde
kallas hemliga sällskap och arbetarefrimureri. Den klass till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
