Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oframkomlig. De som inte valde en anständig och gängse
svensk karriär utan fortsatte att ta konsten och orden på
allvar blev antingen mördade och tokiga som Josephson och
Fröding eller lyckades slå ideologiska saltomortaler över
avgrunderna som Strindberg.
Det moderna genombrottet når ut till folket och verkar
där än men det blir till sammanbrott för konstnärerna och
författarna. Detta har sagts förr. Och det som då följde visar
varför denna åttiotalets medemitet inte blivit otidsenlig.
Gunnar Ahlström skrev om det moderna genombrottet när hela
den gängse intellektuella flocken vandrade vänsterut som före
1885. Men när hans verk publicerades hade det kommit nya
signaler och flocken hade vänt som Geijerstam och Branting
och de andra vände efter 1885 och Gunnar Ahlström
hamnade ute i kylan och fick sitt liv förstört.
Minns Erik Blomberg! Han tillhörde samma tradition och
var en stor poet och förnuftig intellektuell. Alltså kunde en
folkhemsk Planertz, en sådan som förser folket med otäcka
minimimått genom livet, sparka honom i skrevet när han
blivit gammal, beröva honom ära och den pension han behövde
och förklara att han inte tillhörde de tio i topp. Och då denne
folkhemske Planertz hade makt och hörde till rätt parti och
hade goda förbindelser var det inte många som vågade säga
att detta var typisk och gängse svensk skandal. Lennart Holm
var hans namn. Det bör noteras. Skamlighetema skall vi inte
glömma och förlåta
Erik Blomberg var en av de stora begåvningarna och hans
dikter och hans verk om Ernst Josephson kommer att verka
när den andres hela livsgärning är lika glömd som ”Pepitas
bröllop”. Ty de två var inte likar och till det som gör
åttiotalet modämt är också att dess företrädare inte hymlar om
någon begåvningens jämlikhet. Det existerande samhället, nu
som då, är medelmåttornas; det behärskas av grosshandlarna,
direktörerna, de höga byråkraterna och sköts av deras
parlamentariker och ombudsmän. Då när vi diskuterade Ernst
Josephson sade en välavlönad tidskriftsredaktör att Erik
Blomberg var omöjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
