Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya kreditmöjligheter utan för att deras nuvarande ideologiska
sanning säger att marknadens frihet säkrar eviga Mänskliga
rättigheter (de av år 1789 där äganderätten är en).
Vi lever fortfarande i bourgeoisiens epok. Fast den
europeiska borgerlighetens stora sekel, det som inledde denna nu
pågående och redan tvåhundraåriga epok, tillhör sedan snart
hundra år historien och är av eget slag.
Men när inleddes detta sekel och när tog det slut? Hur ser
ramen kring den europeiska bourgeoisiens storhetstid ut?
Visst kan man säga att det inleds när världen, som Hegel
sade, ställdes på huvudet - på förnuftet alltså - år 1789 och
att det avslutas med skotten i Sarajevo sommaren 1914. Men
så enkelt är det inte. Förnuftet av år 1789 är mångtydigt och
skotten 1914 blott tillfälligt utlösande.
Ville man enbart se till kapitalismens första framväxt och
bourgeoisiens uppkomst som klass i sig då skulle man kunna
börja i norra Italien för sexhundra år sedan. Renässansen
skulle då kunna beskrivas som en den nymorgnade
bourgeoisiens stora kulturrevolution.
Men vill man se hur bourgeoisien tar språnget till klass
för sig och formar samhället och dess föreställningsvärld i
sin avbild då får man se till adertonhundratalet. Fast då till
ett sekel som epok och inte bara som datum i en almanacka.
Detta stora borgerliga sekel tar sin början med den
industriella revolutionen. Inte med ångmaskinen. Ångmaskiner
orsakade i sig ingen industriell revolution. De hade funnits
ett bra tag dessförinnan. (Man bör dock inte räkna från
Herons ælopile och liknande; de var blott divertissement.)
Från slutet på sextonhundratalet var ”eldmaskiner” i bruk vid
gruvorna. Den första verkliga ”genom eld drivna”
industriella ångmaskinen konstruerades inte ens i den begynnande
industriella revolutionens England av James Watt 1776 utan
tjugo år tidigare av I. I. Polsunov i ryska Ural. Men det var
ju inte i Ural den industriella revolutionen inleddes.
Tekniken i sig bestämmer inte. Att Polsunov var ett tekniskt geni
hjälper inte.
Den som tror att uppfinningar och teknik avgör bör fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
