Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade alltid läst August Strindberg som Sveriges store
refrak-täre författare. Strindberg hade format honom till radikal
människa. Det var inte bara taktiskt oklokt att diskutera denna
Strindbergs tidiga antisemitism; i ljuset av Strindbergs hela
livsverk var dylika strindbergska ord - skrivna tre år innan
Hugo Valentin vad född - lappri.
Men historikern Valentin kunde dock ha förklarat varför
August Strindberg på 80-talet kunde beteckna sig som
antisemit. Något sådant fanns inte i dåtidens Västeuropa! Det
hänger samman med Sveriges säregna historia:
Emancipationen hade i Sverige dröjt. Motståndet hade
varit starkt. Professor W.E. Svedelius i Uppsala nämnde år 1868
ett av de skäl som ännu i dag, trots alla bedyranden, spelar
större politisk roll i Sverige och Norge än på kontinenten;
den tätt samvävda lilla befolkningens traditionella
främlingsfientlighet - här verkligen ordrätt xenofobi:
Det svenska folket utgör en i hög grad inom sig sjelf likartad
folkmassa och njuter den stora lyckan att ega sitt land så
godt som utan delning med något annat folk.
Traditionellt var misstänksamheten mot utlänningar också en
klassfråga. Bondeståndet uttryckte det tydligt i sitt memorial
om H.K.H. prins Fredriks upphöjelse på tronen den 29
februari 1720 när ståndet var beredd att acceptera denna, dock
med bland annat förbehåll för att:
... icke några herrar af tysk el. annor främmande nationer
måtte inkomma och bekläda tiensterna af högre el. mindre
beställningar.
Liberalerna, framstegsvännema arbetade för jämställdhet. De
var ofta - som Valentin påpekat - opportunistiska och
vacklande som Aftonbladet - och Lars Hiertas allra första
uttalande som riksdagsman den 30 december 1828 var inte ett
uttalande för emancipation av judar utan mot en motion om
att judarna skulle utvisas ur riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
