Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upphäfd. Och Österrike, i kamp mot hvilket Sverige för mer
än tvåhundra år sedan förvärfvade sin ovanskligaste ära, kan
nu uppställas som förebild för Gustaf II Adolfs folk.
Det är liberalt. Men obegripligt. Varför skulle Sverige
utmärka sig på detta sätt? Hugo Valentin ger, som
samvetsgrann historiker, det material som gör det möjligt att förstå
den svenska utvecklingen - och därmed också Strindbergs
ställningstagande. Sverige var ur takt med Europa:
I de svenska judarnas historia betecknar de närmaste
årtiondena efter 1815 icke en reaktionens tid på samma sätt
som i de flesta länderna söder om Östersjön. Huvudorsaken
härtill ligger i öppen dag: den svenska judelagstiftningen
var alltjämt ett verk av Tanden regime, utan påverkan av
den franska revolutionens frihets- och jämlikhetsidéer; som
den ej tagit intryck av de judeemancipatoriska strömningarna
blev den ej heller i högre grad föremål för reaktionära
anlopp. Denna epoks mot de svenska judarna riktade rörelser
äro i själva verket icke artskilda från den föregående tidens.
Det är alltjämt samma antagonism mellan judar och
borgerskap, som sätter sin prägel på dem, alltjämt samma
motsättning mellan regeringens liberal i serande judepolitik och de
breda lagrens judefientlighet. Den senare är ungefär lika
oberoende av de kontinentala modefilosofernas principiellt
reaktionära doktriner som de förra av 1789 års naturrättsliga
idéer, vilka Karl Johan och hans rådgivare som bekant
ingalunda hyllade.
Det var skråväsendets borgarstånd som var drivande i denna
judefientlighet. Rasfrågor är klassfrågor. Stockholms siden-,
klädes- och lärftskramhandlarsocieteter, Stockholms guld- och
silverarbetare, juvelerare och gravörer; landets importörer,
grosshandlare och handlande upplevde de judiska invandrarna
som farliga konkurrenter då de bröt igenom skråskrankoma
och de mobiliserade alltså prästeståndet att utarbeta de
ideologiska och kristna föreställningarna till skråväsendets skydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
