Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla kreatursoffren stod i strid mot jordbrukarnas intresse och
dessa skaffade sig egna religionslärare som omtolkade
vedaskrif-terna efter de nya sociala behoven. I den ramen blir också Buddha
begriplig.
Detta är den historiska bakgrunden. Men i dag — efter
feoda-lism och kolonialism när samhället grundligt förändrats —
kämpar de fattiga indiska bönderna fortfarande mot koslakt. De gör
det hätskare och intensivare än på många sekler. Nu är dock
dessa kreatur tärande. Föreställningen om deras helighet är
religiös. Kan man då säga att dessa fattiga böndernas kamp är
reaktionär? Kan man säga att den är en Indiens olycka?
Man måste se den sociala verkligheten bakom det ideologiska
skeendet. Om man går till Mao Tse-tung, band I och läser hans
långa ”Rapport om en undersökning av bonderörelsen i Hunan”
från år 1927 blir problemet inte så svårt.
Mao Tse-tung beskriver där hur bönderna — när de med
partiets hjälp tagit makten i byarna — omedelbart genomförde en
serie bestämmelser och förbud. Däribland förbudet att slakta oxar.
Mao Tse-tung beskriver skeendet mycket noga och han påpekar
att detta alls inte har med ”doktrinen om den orientaliska
kulturen” att göra utan att det genomfördes som självförsvar mot den
utplundring som köpmännen i städerna bedrev. (Hela denna
rapport är för övrigt absolut grundläggande för var och en som vill
förstå det som nu med ett konstigt ord kallas ”u-landsfrågor”.)
Det fanns likheter mellan Indien och Kina i den religiösa synen
på kreatur; det fanns också olikheter, olikheter som grundades
på den olikartade roll som mjölk och mjölkprodukter spelade och
spelar i ekonomin.
I dag pressas de indiska bondemiljonerna ständigt djupare ned
i fattigdom. De utsugs och plundras av jordägare och
penningutlånare, städernas köpmän och ockrare. Deras kamp mot koslakt
blir så en i religiös dräkt klädd social strid. Men redan spränger
denna strid sitt religiösa hölje och börjar bli en medveten
politisk strid om jord och ägande och makt.
När man alltså inte radar upp olika ”olyckor” bredvid
varandra utan ser dem i sitt historiska sammanhang blir de
politiska. Det är inte korna som är olyckan. De är symptom och
offer. Det är de härskande klasserna som är olyckan.
Nu åter till Sverige. Vi kan rada upp Sveriges ”olyckor” bred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
