Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av hur detta samarbete återspeglades i Förenta Staterna kan
exempelvis läsa Connor Cruise 0’Briens Writers and politics, sid 40
och 203.)
Detta samarbete innebär erkännande av ”intressesfärer”; Förenta
Staterna kan ockupera Dominikanska Republiken, nu har också
Sovjetunionen låtit Förenta Staterna veta att Sovjetunionen icke
kommer att motsätta sig att Förenta Staterna ”ordnar upp” Kuba.
Därför bekämpar Sovjetunionen nationella befrielserörelser,
saboterar folkens kamp i Latinamerika, i Asien, i Afrika. Därför
söker Sovjetunionen hjälpa Förenta Staterna ut ur nederlaget i
Vietnam.
I kärnvapenutpressning och nedrustningssvindel har
Sovjetunionens och Förenta Staternas ledare gemensamma intressen.
Detta hindrar naturligtvis inte att de avfyrar de sedvanliga
propagandaflosklerna mot varandra. Förenta Staternas ledare
kommer därför nu — när ockupationen väl är genomförd — att vara
lika upprörda som de var 1956 och som Sovjetunionens ledare
brukar vara när Förenta Staternas ledare genomfört ett skurkstreck.
Ockupationen av Tjeckoslovakien är inte inledningen till ”ny
spänning” mellan Sovjetunionen och Förenta Staterna utan
inledningen till en ny fas av förtroendefullt samarbete i den fredliga
samexistensens tecken.
2) Detta samarbete är inte ett resultat av någon teknologisk
nödvändighet. Det är inte kärnvapnen som framtvingat detta
samarbete. Sovjetunionens ledare anser sig dra nytta av detta
samarbete ty deras intressen sammanfaller med den härskande
klassens i Förenta Staterna intresse.
De sammanfaller inte i alla punkter och i alla frågor och det
finns intressemotsättningar dem emellan liksom det finns
motsättningar mellan den härskande klassen i Frankrike och den
härskande klassen i Förenta Staterna. Men för såväl Förenta Staternas
som Sovjetunionens ledare är folkets makt den stora faran.
3) Sovjetunionen är icke en socialistisk stat. Det är en stat där
ett ledande och privilegierat skikt utsöndrat sig till härskande klass.
Den formella äganderätten till produktionsmedlen ligger
visserligen till största delen ännu formellt i ”folkets” händer men den
reella äganderätten ligger i händerna på denna klass. (Man kan
jämföra med äganderättsförhållandena för de stora aktiebolagen,
småspararna tecknar aktier men kontrollen över ägandet ligger i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
