Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”På grund av den utländska känsligheten för amerikansk
af-färsdominans har bolaget till exempel hållit sina trådar med
Förenta Staterna nästan osynliga, endast 61 av bolagets 125 000
anställda är amerikaner. För att smörja (i originalet lubricate) sina
kontakter med utländska regeringar har ITT listigt lockat (i
originalet lur ed) till sig sådana framstående infödda söner som förre
generalsekreteraren för FN Tryggve Lie, nu en direktör för ITT:s
norska filial...”
Sådan var hans väg. Från den röda fackföreningsinternationalen
till direktörsposten för det stora monopolkapitalets norska
filial. Vad kallar ni en sådan man? Dömer ni honom moraliskt?
Man kommer att skälla oss för moralister. Gott, vi är
moralister. Gentemot detta öppna förräderi mot den klass som en gång
gav honom möjlighet att avancera, som en gång trodde på
honom finns inget annat att säga än att det är omoral. De andra
må kalla det framgång. För oss är det förfall.
Ingen av oss kan om sig säga att han eller hon aldrig kommer
att svika i det klassernas krig som varat så länge och som
kommer att vara våra liv ut. Men ett kan vi säga:
Ytterst står klass mot klass i Norge, i Vietnam, i
Tjeckoslovakien, i alla länder. Revolutionen kommer att drabbas av många
bakslag. Kamrater och vänner kommer att bli överlöpare. Dock,
revolutionen segrar. Vi lever i folkens röda vår.
Studenter samfundet, Oslo, 23-9-68
Mutter Courages tvetydighet
På flykt undan sina landsmän skrev Brecht Mutter Courage 1938
—1939. Stycket skrevs till det kommande kriget. Det skrevs i en
situation då Brecht — liksom alla tyska antifascister — inte bara
befann sig på flykt undan Krupp och Himmler, utan även från de
många miljoner av sina fattiga landsmän som trodde sig skola
tjäna på det kommande kriget.
Vad stycket skall visa — medvetet, klart och med alla konstens
medel — är att den ”lilla människan” icke kan tjäna på kriget.
Men det finns en tvetydighet i stycket. Mutter Courage lär av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
