Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
le ha utbildning i barnavård och psykologi i stället. Och så ska dom
betalas av staten.
Som det nu är är det ofta de halvt imbecilla och livsodugliga
människorna som har flest barn. Och de bättre lottade har bara
några få.”
Terminologin är motbjudande. Sanningshalten i påståendet om
”de halvt imbecilla och livsodugliga” är därtill låg. De
”livsodugliga” (ett ord en socialist aldrig använder) har mycket låg
ferti-litet, dels därför att de ofta är steriliserade eller befinner sig på
anstalt, dels därför att deras libido är svag. Förr sades det att
”socialgrupp 3” hade fler barn; inte heller det är sant längre. ”De
bättre lottade” har ökat sitt barnantal.
För att föda barn krävs livmoder och kvinnliga könsorgan. Men
man byter inte cellstoff med könsorganen. För att byta cellstoff
behövs inte livmoder.
Hårdtränade idrottsflickor behöver avspänningsövningar inför
födandet; men inte ens den tjockaste doktorsavhandling försvårar
födandet.
Det är inte biologiska förhållanden som bestämmer kvinnornas
roll; det är sociala förhållanden. I detta samhälle är kvinnan icke
människa. Alltså måste samhället förändras för att kvinnan ska
bli människa.
Artur Lundkvists syn på kvinnan visar hur starkt också männen
förvrids och föromänskligas i ett samhälle där kvinnan icke är
människa och jämlike. Så länge detta samhälle existerar kommer
också tankar besläktade med Artur Lundkvists att framföras.
Men så plumpt som Artur Lundkvist uttrycker det, så plumpt
uttrycker inte ens Högern det. Man kan inte kalla hans
kvinnosyn en grosshandlarfilosofi, ty grosshandlarna skulle — med rätta
— protestera. Han får söka sina meningsfränder i de djupt
mörkblå leden långt till höger om Högern.
”Jag var den ende svenske författaren som reste ut i världen
och skrev böcker om det på den tiden.
Jag var pionjär.”
Nåja. Såvitt jag kan påminna mig publicerade Artur Lundkvist
sin första reseskildring år 1933: ”Negerkust.” Även om man
håller sig till samma författargeneration — och därtill bortser från
Harry Martinson (vilket är svårt) — så bör det påpekas att Ivar
Lo-Johansson år 1927 publicerade: ”Vagabondliv i Frankrike”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
