Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men är bara så.
— Vi måste ju in i EEC.
— Hur man än vänder sig har man ändan bak. Visst är det
synd om de tyska desertörerna, men vi måste tänka på vår
exportmarknad. Vet du hur stor vår handel på Västtyskland var år 1966?
Vi importerade för 4 775 000 000 kronor och exporterade för
2 859 000 000 kronor. Västtyskland är vår största handelspartner.
Vi är ett litet land. Vi måste vara realister. Vi kan inte vara
samveten åt världen.
— Och du är ju med att dela på kakan. Det skulle gå illa för
dig om Västtyskland blev fientligt stämt mot oss för att vi gav
asyl åt flyktingar därifrån. En utvisad västtysk flykting är så gott
som en ny TV-apparat åt dig, en färg-TV!
Också det bör du ha hört. Det sägs speciellt om ”Tredje
världen”. Du lever i den rike mannens överflöd, brukar man säga.
Begriper du det inte så är du dum.
Du begriper det inte. Men du är inte dum. Du har rätt. Ty du
och Wallenberg delar inte på kakan. Du säljer din arbetskraft.
Det vet du. Ingen ”ger” dig arbete. De köper arbete. Och de
köper arbete och säljer produkter och gör vinst. Den vinsten har du
arbetat ihop. Men de tar den.
Visst plundrar de världen. Men det är alltid du och dina likar
som förlorar. Du förlorar på varje timme du arbetar. Andra tar
en del av ditt arbete. De äger det, säger de.
Visst tjänar exportindustrin på att staten Sverige lämnar ut
politiska flyktingar. Tjänade de inte så skulle det finnas asylrätt i
landet. Det vore ju bekvämast så. Men du tjänar inte.
Man tar ditt arbete från dig. Sedan söker man intala dig att
du har en del — din del — av skammen att bära. Du skall
skämmas samman med ”oss alla” över ”Tredje Världens” nöd och
över kriget i Vietnam och över flyktingar som utvisas.
Men skammen är deras. När du och du och du själva tar
makten och själva beslutar över arbetet då är det slut på såväl skam
som utsugning, på såväl krig som flyktingförföljelser.
Om vi inte låter lura oss att åter lämna ägandet och makten
från oss.
Dock — innan dess — anger, gör vi inte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
