Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång för en verklig känsla; men den som skrev orden hans egen
handling blev det öppna förräderiet.
Ibland sägs det att det är en fråga om ålder. Men det är ju
inte sant. Visserligen krävs det en viss tid för att omvandla sig
från socialist till reaktionär. Men det är inte åldern som
bestämmer. Det är inte generationsstrider som skapar historien; det är
sociala strider. Dock är det sant att dessa sociala strider präglar
sin generation.
Ibland sägs att framgång och god ekonomi undergräver
medvetandet. Visst kan det vara sant ibland. Den som nyss sade att han
skulle gå in i institutionen för att omvandla den inifrån har nu
hamnat i toppen och institutionen har omvandlat honom. Men
det är ingen allmängiltig regel. Och även de ekonomiskt
misslyckade sitter i skrymslena och kurar.
Men varför sitter de då där? Det finns sociala och historiska
förklaringar. De är inte så konstiga. De är heller inte unika. 1848
års revolutionär blev 1870 års chauvinist. Livet är kort, historien
lång.
Visst dömer man dem. Och det är rätt. Aldrig kan Nils Flyg
få någon ära. Hans sista år lägger hela hans liv i djup skugga.
Dock frågar man sig varför. När man talar till dem talar de om
sin tro. Den förlorade. Jag tror dem på deras ord. De har trott
på ett och annat och velat ändra världen efter sin tro. Så brast de.
Ty allt växlar och förändras, slår över i sin motsats. Den
klippfasta grunden vittrar över natten, de stora planerna blåser bort
som morgondimman, den som greppar den fasta punkten tumlar
handlöst ut i intet.
Gå till läggen, slå upp tidningarna från i fjol, från förra
decenniet, från fyrtiotalet och läs själv. Endast trycksvärtan är kvar.
Den som tror är förlorad. När dagen slår över i morgondag
blir den fasta ordningen till kaos. Historien blir ett spel med
masker. Samtiden upplöser sig i fragment; tramp av stövlar,
taggtråd, läger, mord, död, plundring och napalm. Fragment som
skiftar och byter plats och ständigt bildar nya mönster som i ett
kaleidoskop. Inte undra på att den troende flyr in i det
beståen-des skrymslen, lyssnar till virkets knäppningar och väntar på
döden. ”Det är jag som är radikal. Det är verkligheten som svikit.”
Men skeendet är inte kaotiskt. Det är lagbundet. Att förklara
lagarna är att förändra dem. Man kan inte förklara dem utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
