Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade hon påträffat följande — vitt kända — citat av den åldrande
Hegel:
”Så länge solen stått på firmamentet och planeterna kretsat
kring henne, hade det icke skett att människan ställt sig på
huvudet, dvs på sin tanke och uppbyggt verkligheten efter denna...
Det var sålunda en härlig soluppgång. Alla tänkande varelser har
deltagit i denna epoks fest.”
Då skrev han om den franska revolutionen.
B) ”Totalt okunnig om Marx’ konstuppfattning lade FRANZ
MEHRING (1848—1919) grunden till en marxistisk estetik,
enligt vilken konsten helt enkelt är en form av samhälleligt
medvetande, en del av ideologin, såsom religion, moral, politiska
uppfattningar m m. Idealet för den Marxistiska* estetik som nu
uppstod blev naturalismen i litteraturen, huvudfienden blev
romantiken (dock hade Marx’ intima personliga vän Heine varit den
största tyska romantikern). Efter Mehring följde Plechanov, som i
Mehrings arv införde de klassiska ryska kritikerna Belinskij,
Tjer-nysjevski och Dobroljubov och deras förvirrande frågeställningar
(t ex ’är konsten en tanke i bild eller ett uttryck för livet?’)” FBT
nr 2/67 sid 14.)
Men:
1) De förvirrande frågeställningarna är förvirrande på samma
sätt som om MR sagt att Augustinus hade förvirrande utläggningar
om att de heligas stat däruppe ser medborgare härnere som
främlingar. Vare sig man skriver om Augustinus kyrkolära eller de
ryska adertonhundratalsdemokraternas diskussion om, och
uppgörelse med den tyska filosofiska idealismen krävs det att man både
sätter sig in i ämnet och ser skeendet historiskt. Förvirringen
befinner sig helt hos MR.
2) ”Därav en andefattig synkretism, vars bästa representant är
John Stuart Mill. Det var den ’borgerliga’ ekonomins
bankruttförklaring mästerligt belyst redan av den store ryske kritikern N
Tschernyschevsky.” (Karl Marx, Kapitalet, Tidens förlag
Stockholm 1930 sid 11.)
3) Om Dobroljubov skriver Marx till Danielsson 9-11 1871:
”Som författare jämställer jag honom med Lessing och Dide-
rot.”
4) ”Tydligen hade han (Belinskij) dock läst Marx’ artikel ’Zur
Kritik der Hegelschen Rechtsphilosophie’ i Deutsch-Französische
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
