Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
umgänge med diktaren varade blott några månader men han blev
denne trogen, tom när filistrarnas skrän lät ännu ursinnigare
över Heine än det gjort över Herwegh ... I striden mellan Borne
och Heine, som vid det laget utformats till en sorts prövosten för
själarna, uppträdde han så beslutsamt som möjligt för Heine. Han
ansåg att en tölpaktigare behandling än Heines skrift om Borne
fått utstå från de kristligt-germanska åsnorna kunde man inte
anträffa i någon period av den tyska litteraturen, ehuru ingen dylik
period hade saknat tölpar. Av larmet om Heines förmenta förräderi
som tom påverkade Engels och Lassalle, bägge visserligen i
mycket unga år, lät Marx aldrig förvilla sig. ’Vi behöver ju föga tecken
för att förstå varandra’, skrev en gång Heine till honom som
ursäkt för sin handstils ’kråkfötter’, men ordet hade djupare
mening är den yttre det för tillfället ägde. Marx satt ännu nästan på
skolbänken när Heine redan år 1834 upptäckte, att ’frihetssinnet’ i
den tyska klassiska litteraturen gav sig tillkänna ’mycket mindre
bland lärda, diktare och litterater’ än ’i den stora aktiva massan,
bland hantverkare och näringslivets folk’..(Franz Mehring,
Karl Marx, Hans livs historia, Frams förlag, Stockholm 1921, sid
129—130.)
Den nödvändiga uppgörelsen med romantiken var inte en
formell diskussion. När Georg Brändes våren 1873 inledde sin
föreläsningsserie om den romantiska skolan i Tyskland på
Köpenhamns universitet påpekade han i den första föreläsningen bland
annat:
”For ret at forstaae denne tydske Romantik maa man opfatte
den under fire Synspunkter: poetisk, socialt, religiöst och
politisk. Paa det poetiske Gebet löber den ud i hysterisk Andagt og
blaa Dunst; paa det sociala Omraade har den kun behandlet et
eneste Forhold, et Forhold af Privatlivet, det imellem Kjönnene
og hyppigst med uordentlig og usund Lidenskabelighet uddelt
Slag i Luften. Den har ikke Menneskeheden, men kun nogle
aristokratisk begunstigede Kunstnernaturer for Öie. Hvad det
religiöse forhold angaaer, raekke alla de i Poesien saa revolutionäre
Ro-mantikere Halsen frem, saa snart de öine Aaget. Og i Politiken er
det dem, der dirigere Wienercongressen og forfärdige dens
Manifester, afskaffende Folkens Taenkefrihed mellem en Kirkefest i
Stephanskirken og en Östersdiner hos Fanny Elster.” (Georg
Brändes, Den romantiske skole i Tydskland, Gyldendal, Köpen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
