Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strejkande ta ställning till dessa förslag.
Men i TV:s nyhetsbevakning gavs all tänkbar publicitet åt
mi-noritetsförslaget. LO:s representant uttalade sig. En ansvarig
kommunalman uttalade sig. Journalisten lade ut texten.
Majori-tetsförslagets innebörd klargjordes inte. Konflikten mellan de två
förslagen redovisades inte på journalistiskt normalt sätt. LKAB:s
styrelseordförande trädde fram och förklarade majoritetens
förslag omöjligt. Det fanns för mig — och med mig alla utanför
Malmfälten — ingen möjlighet att på grundval av TV:s
rapportering bilda mig en uppfattning om förslagen och deras olikhet.
TV fungerade den kvällen som valapparat för
minoritetsförsla-get. Det är naturligt. Det låg i ”samhällsnyttans” intresse.
Motsvarande gäller naturligtvis för morgontidningar och
kvällstidningar. I olika hög grad beroende på vilka ägarintressen som
är inblandade.
Detta beror inte på att journalisterna som kår är korrupta.
Många journalister — såväl på tidningar som inom Radio/TV —
upplever den styrda nyhetsförmedling som exempelvis givits från
Malmfälten som förnedrande för sig själva som medarbetare i
medvetandeindustrin.
Men inte ens de som bär ansvaret, ordnar nyheterna och
framställer en nyhetsbild — av det slag som gjordes i TV på
fredag kväll — är troligen subjektivt ohederliga. Ytterligt få
människor är starka nog att vara cyniker. Det är därför fel att säga —
som folk så ofta gör — att den eller den är ohederlig eller
korrupt. Man kan i stället säga att de som tillhandahåller
samhälls-nyttiga (beroende på ägarens definition av samhällsnytta)
nyhetsbilder gör detta utan att vara korrupta. De behöver inte ens
korrumperas.
Vi socialister som arbetar inom medvetandeindustrin gör detta
för att söka komma till tals. Men vi delar publikens värdering av
massmedias trovärdighet. Dock anser vi att det kan vara viktigt
att åter och åter och åter försöka att inom massmedia motverka
den förvrängda verklighetsbild som massmedia sprider.
Men vi har inga illusioner. Trots allt vackert tal om
”företagsdemokrati” inom pressen så vet vi att inom ett samhälle av vår
typ förblir pressens roll den som Wall Street Journal i sin ledare
20-1-1925 (en uppriktig period av kapitalismen) så utmärkt
formulerade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
