Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polemiken mot. Att jag nu år 1972 kan föra ett samtal med Lars
Gustafsson innebär alls inte att den hårda polemiken från år 1964
varit onödig eller oriktig eller att jag av något slags personliga
hänsyn till Lars Gustafsson skulle ge avkall på den. Tvärtom,
polemikens nödvändiga hårdhet lade en fast grund för samtalet.
Men det finns ett formellt skäl. Jag lyfter bort de polemiker
som inte fungerar i samlingens sammanhang. De som blir
fristående. Jag provar ju alltid mina arbeten (artiklar, tal, böcker)
på olika läsare innan de publiceras. Det hjälper mig att bedöma
ordens funktion. Polemiker som bryter sig ur sammanhanget och
blir fristående fungerar dåligt. Däremot har jag börjat diskutera
att samla alla dessa polemiker av vikt i en volym. Där skulle de
fungera. Leda läsaren framåt genom argumenten.
Till texten har jag fogat tre bihang. Det första utgörs av sex
artiklar som jag skrev i Delhi och Lahore hösten 1970 kring det
avgörande året 1857. De var avsedda att inleda arbetet med en
bok om imperialismens dödskamp. Jag skulle ha börjat skriva
denna bok i januari 1971. Men då slungades jag in i helt andra
arbeten. Även om jag fortfarande arbetat med boken då och då
när jag haft möjlighet under åren 1971 och 1972 ser det nu ut
som om det kommer att dröja ännu ett antal år innan jag kan
slutföra den. Bättre därför att redan nu publicera detta material
som kan fungera i nuets diskussion om nation och nationalism.
Det andra bihanget är en dokumentation om Folket i Bild/
Kulturfront. Den redovisningen anser jag nödvändig. Inte bara
för att jag var ansvarig för arbetet under en viss period utan
också därför att den visar ett försök att i praktiken omsätta den
analys av tryckfrihetsfrågorna, yttrandefrihetsfrågorna,
kulturfrågorna som jag ger i samlingens första del.
Det tredje bihanget är tre tal om enhetsfront. Jag låter
publicera dem nu därför att de kommit att bli rätt ofta citerade.
Ibland också angripna.
Första gången jag framträdde offentligt med ett politiskt
inlägg var i juni 1944. Jag var sexton år och skulle fylla sjutton och
talade om hur den studerande ungdomen skulle vinnas för
socialism. Det talet publicerades i Stormklockan nr 15—16 1944.
Sedan dess har jag talat och skrivit och avlämnat rapporter och
hållit inledningar i många sammanhang. Jag har ibland tänkt ge ut
en sammanställning. Den skulle också delvis kunna fungera som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
