Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindberg drivs in i den mot slutet av åttiotalet. Med pinsam
regelbundenhet har svenska författare råkat ut för den.
Ty Almqvist stod inte bara i sin tids strömfåra, han förde
strömmen vidare. Och han nådde långt. Från nybyggarstaden
Belleville i sydvästra Illinois i Förenta Staterna skriver Almqvist
den 28 januari 1853 till sin familj i Sverige, sina ӊlskade
Marior”:
”Förtjust öfver att en gång få tag i några böcker, klappade jag
på, steg in och emottogs av herrn sjelf, som, ytterst trumpen,
räckte mig sin katalog. Jag fann här en stor samling bland
annat af Dumas5 och Sue5s äldre romaner (ja, till och med till
min förvåning flere av mina egna) ...”
Han sträckte sig över Atlanten och in i lånebiblioteket i
Belleville; han sträcker sig in i vår tid och förbi oss. Dock var han
stäckt. Det fanns i Sverige ingen grund under honom. Ingen
social bas. Det svenska borgerskapet kunde med nöd och näppe
bära August Blanche. Almqvist störtade. Strindbergs fall blev inte
lika dramatiskt. Men dess orsaker — som blev det Unga Sveriges
tragedi — var desamma. Och det är ingen stor olikhet mellan
uppträdandet mot den störtade Almqvist i Hiertas kotteri och
uppträdandet mot Strindberg hos de taktiskt anpassade Geijer
stam och Branting.
Det var den svenska misären som stäckte Almqvist; som
hindrade honom i hans utveckling; som tvang honom att spränga sig. I
den svenska misären kunde visserligen Almqvist med
uppbådande av stor styrka och en mäktig förmåga till raissonement
växa till en europeisk intellektuell; men inte till en intellektuell
av verklig europeisk betydelse.
Denna misär har satt djupa spår i den svenska traditionen och
präglar än i dag vårt samhälle. Misären blev den svenska
ämbetsmannakårens karakteristiska drag; den formade sedan
arbetarrörelsens byråkrati. Det stycke som nu följer kunde vara hämtat ur
”H-säk”, den handbok i säkerhetsarbete som utarbetats för
mass-spridning av ett departement inom den regering av lojala
socialdemokrater som sedan snart ett halvt sekel förvaltat landets
affärer åt herrarna. Men det är hämtat från en annan lojal skrift;
”Morgonbladet” den 17 juni år 1851, det handlar om Almqvist:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
