Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bihang I:
1857
(Denna artikelserie skrevs i Indien hösten 1970. Jag hade
hoppats arbeta vidare på den då jag kom hem till Sverige. Men när
jag kom hem var Aftonbladsbråket i full gång. Därefter vidtog
tryckfrihetsdiskussionerna och förberedelsearbetet för Folket i
Bild/Kulturfront. Jag har ännu inte haft möjlighet att fullborda
den. J.M. 1-12-72.)
Imperialismens litteratörer
År 1857 bröt det nationella befrielsekriget mot de brittiska
ockupanterna ut i Indien. Den beskrivningen är inte oomtvistlig. I
den officiella brittiska historieskrivningen i dag strävar de
vördade professorerna ihärdigt för att frånkänna upproret en
nationell karaktär; för att förklara det reaktionärt.
Att Marx och Engels bedömde det på annat sätt är välkänt.
Mindre välkänt är att den dåvarande radikala och demokratiska
opinionen i Europa tog parti för de upproriska mot britterna.
Chartisterna i England såg klart att detta var samma fråga som
Polen mot Ryssland. Man tog parti mot sitt ”fosterland”, i detta
fall England, och för de förtryckta. Ty kampen mot de brittiska
ockupanterna var också en kamp mot dem som förtryckte det
engelska folket. Det var 1857.
Men det var inte de demokratiska och revoluionära krafterna
som segrade i Europa. Nederlagen från 1848 blev det rovgiriga
europeiska storkapitalets seger. Under imperialismens epok blev
chartisternas (och marxisternas) solidaritetskrav urvattnat
omvärderat och anpassat; gjordes till sin motsats. I andra
Internationa-len kunde representanter tala för ”en socialistisk kolonialpolitik”.
Imperialismen köpte över vissa skikt inom arbetarklassen; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
