Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rige och jag kan inte slå upp dem och citera. Men kapten Nemos
hat mot sitt lands förtryckare gjorde ett starkt intryck på mig när
jag började läsa Jules Verne som barn. Jag var kapten Nemo.
Stod med mörk blick och korslagda armar och såg förtryckarnas
fartyg gå under.
Genom att skapa kapten Nemo hjälpte Jules Verne många
unga läsare att se imperiets britter på detta sätt. Sådan är
litteraturens roll. Kapten Nemo är en mångtydig figur. I det fallet
följer han sin förebild.
Ty förebilden för kapten Nemo var Dhundu Pant, Peshwa
Baiji Rao II:s adoptivson, mest känd under namnet Nana Sahib;
en av britternas allvarligaste motståndare under det första
indiska självständighetskriget 1857—59.
Efter nederlaget tog sig Nana Sahib över gränsen till Nepal.
Därifrån sände han också sitt sista brev till engelsmännen:
”Med vilken rätt ockuperar ni Indien och förklarar mig laglös?
Vem har gett er rätt att härska över Indien? Ni européer, ni
skall vara kungar och vi, vi skall vara tjuvar i vårt eget land?”
Sedan vet ingen vad som blev av honom.
Nana Sahib gick ut i djungeln och rakt in i legenden. Ännu in i
början av detta århundrade spanade den brittiska
underrättelsetjänsten efter honom i olika länder och brittiska agenter läste
Jules Verne med lupp och misstänkte att han visste något. Men
Nana Sahibs öde förblev okänt.
Att Jules Verne lät sig inspireras av Nana Sahibs öde var inte
en opolitisk, en ”litterär” fråga. Kampen mot de brittiska
ockupanterna i Indien klöv den europeiska opinionen. Det är lärorikt
att se hur.
Den utrikespolitiska rivaliteten mellan å ena sidan det
brittiska världsväldet och det ryska hovet eller den intrigerande
Napoleon III i Frankrike å andra sidan kom att spela mindre roll
än man kunnat vänta. Det folkliga inslaget i den indiska revolten
enade härskarna. (I större skala kan man iaktta detsamma åren
1917—1919 när de mest skiftande figurer slöt upp kring den
ryska — nyss av dem så hatade — överklassen; i skräck för den
sociala revolutionen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
