Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De viktiga skeendena i Kina och de dunkla åren innan hans död
i Indien 1954 skulle kräva ett stort arbete att reda ut.
Han kom till San Francisco för att samman med Ghadarpartiet
skaffa vapen för revolutionen i Indien. Han var nationalist; som
bengalisk terroristledare hade han vandrat förklädd till helig
man (för att vilseleda de brittiska spionerna) genom Indien för
att söka upp de kvarlevande från 1857 och lära sig av deras
erfarenheter. Hans nationalism var visserligen revolutionär och
militant men den var inte en den sociala revolutionens militans.
I New York år 1916 var M. N. Roy på ett diskussionsmöte
mellan nationalister och socialister. De indiska nationalisternas
ledare i USA — Lala Lajpat Rai — talade. Han hävdade att det
var meningslöst att tala om att arbetarklassen blev utsugen under
kapitalismen samtidigt som ett stort och civiliserat land hölls
under kolonialt förtryck. Det blev en hård diskussion. Socialisterna
frågade hur nationalisterna tänkte göra slut på de indiska
massornas fattigdom. Lala Lajpat Rai gled undan frågan och svarade:
— Det får vi se när vi blir herrar i eget hus.
Socialisterna frågade hånfullt vad det gjorde för skillnad för
de indiska massorna om de blev utsugna av inhemska kapitalister
eller främmande imperialister. Lala Lajpat Rai blev rasande och
svarade:
— Det är en stor olikhet mellan att bli trampad på av sin bror
och att bli trampad på av en utländsk rövare.
I sin postuma självbiografi skriver Roy om detta möte:
”Jag kände mig också rätt obehaglig till mods. Det fanns något
fel i vårt tänkande. Plötsligt blixtrade det till i min hjärna; det
var ett nytt ljus.”
Detta nya ljus förde så småningom M. N. Roy bort från
nationalisterna och den individuella terrorn till Moskva och Komintern.
Men han förmådde aldrig ge ett svar på de frågor som
socialisterna ställt i New York 1916. Hans politiska liv kom att bli en
serie tragedier — inte för honom så mycket som för de politiska
rörelser han menade sig tjäna.
Då frågeställningen är viktig — också för oss här och nu — vill
jag ta upp ett par punkter. Det brukar sägas att M. N. Roy blev
ansvarig för Kominterns teser i den koloniala och nationella frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
