Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På tal om kritik - Pajasrollen och författareländet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
digtvis skall ha fram förlaga så är det ju helt tydligt att den inte
är Atterbom utan Heiberg. B. Olsen befinner sig i den dåliga
oändlighetens helvete och UNDAN FÖR UNDAN sitter inte
bara på huset och äter bröd utan sjunger även med i danaidernas
kör i ”En Själ efter Döden”. Och denna påverkan är inte
”formell” och inte ”litterär”; B. Olsen är representant för dem vilka
lyckats på jorden förverkliga detta heibergska liberala helvete.
Associationen till Atterbom blir bara begriplig om jag utgår från
att kritikern inte känner till vår idéhistoria. Den tradition inom
vilken vi lever — med eller mot vår vilja.
Därmed åter till utgångspunkten. Inte vet jag hur många som
lärt dialektik av Heiberg. Han hjälpte mig med Hegel därför att
jag i ett antikvariat i Kristianstad år 1948 hittade Schlichtkrulls
Utgåva från år 1936. Det var en stor upplevelse för den grabb jag
då var. Han som bodde i Lilla Byröna i Kaffatorp och skrev
böcker som aldrig kom ut och vilka slutgiltigt brändes upp 1965. Men
Heiberg själv visste aldrig något om detta. Och om man frågar
mig och menar att jag skall svara uppriktigt på frågan om jag
gjorde rätt eller gjorde fel när jag sköt upp ”B. Olsen” från 1971
till 1972 och när jag lät boken ”1857” stå över ... då kan jag bara
svara att jag inte vet. Jag vet bara att jag har två arbetsår
mindre. Och om man frågar mig om jag tror att det är någon
mening med att skriva stycken som ”B. Olsen” eller artiklar som
denna då kan jag bara svara att jag inte vet. Av moraliska skäl
menar jag dock att jag bör handla som om det var meningsfyllt.
Därför också sky sådana frestande frågor som synden.
GHT 5-4-74
Pajasrollen och författareländet
Många människor i detta land anser att författare är parasiter
och socialfall. Många författare ser sig själva som Ivar
Lo-Johans-son såg dem:
”Författarna jag kom till var en alldeles särskild sorts folk, en
folkgrupp för sig. De tycktes nedflyttade från månen, eller
möjligen förda från Afrikas djungler. De tillhörde på sätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
