Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strindberg I: Bortom avfallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Styrelsen är den som håller underklassen i styr. Och ändock
säger underklassen: Men man måste ju ha en styrelse. Och när
man har en styrelse måste man ju lyda den? Varför måste
man det?
Vilka äro överklassens fem huvudlögner?
Religion, Politik, Lagar, Vetenskaper, Konster och Moral.
Alla dessa saker hava utvecklat sig av mer eller mindre
artificiella behov, men i det hela under överklassens kontroll och i
syfte att gagna och stadfästa dess makt.” (August Strindbergs
”Lilla katekes för Underklassen”)
Detta är fortfarande mekaniskt; den härskande klassen härskar
med artificiella medel. Med dessa svar förmådde han — trots
allt — inte övervinna de faktiska problem som nittiotalet ställde.
Han finge antingen ”dämpa radikalismen” och ”bli förnuftig”
eller söka en ny väg. Hans väg förde genom Inferno och till
religionen. Men ur dessa erfarenheter förmådde han dra nya slutsatser.
Tjugofem år efter det att han formulerade satserna om
överklassens huvudlögner tar han åter upp frågan. Nu har
perspektivet förskjutits och svaren blivit sådana att de faktiskt förmår
greppa de frågor vi nu på 1970-talet ställs inför:
”Om Underklassen (och Medelklassen) visste hvad Samhället
är, och hvad Överklassen är.
De undre ana det ibland, när de väckas ur sin slummer, men
då stirra de sig återigen blinda på den ekonomiska fördelen,
och glömmer att det finns andra tryck uppifrån, som håller de
undre i osynliga kedjor.
Folket (vi veta nog vad ordet betyder) får mottaga lagar
stiftade för dem, eller rättare mot dem, uppifrån, det veta de.
Men allt vad de tänka, sjelva tankelagama äro stiftade
deruppe; alla läroböckerna äro först godkända av Styrelsen innan
de få begagnas.
Och läroböckerna äro mycket lärorika att se på. Enkla saker
göras svårfattliga, liksom om kommittén af en omedveten
instinkt ville göra Mandaringraden så otillgänglig som möjligt.
Och synpunkten på hela lärdomen är en enda. Allt för de
öfvre obehagligt undanhålles eller förtiges, och ve den som
lyfter på slöjorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
